Samhälle - 1900-talet

See page for author [Public domain], via Wikimedia CommonsEndeavour See page for author [Public domain], via Wikimedia Commons

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Världen förändrades snabbt och dramatiskt på 1900-talet, politiskt, tekniskt och socialt. Vetenskapliga upptäckter förändrade vår världssyn. Kommunikationerna utvecklades från ångfartyg till rymdfärjor, från häst och vagn till bilar. Men en av förutsättningarna för detta, oljan, gav oss stora probelm vid seklets slut. Två världskrig, nazisternas judeförföljelser och andra folkmord och hot om kärnvapenkrig har förmörkat seklet. En europeisk union hade som syfte att skapa fred. De gamla kolonialmakterna i Europa har också fått se stora delar av "tredje världen" komma i kapp i utvecklingen.  

1900-talet - stilhistoria/stilar

William Morris [Public domain], via Wikimedia CommonsUnder slutet av 1800-talet gjorde industrialismen och massproduktionen det möjligt för borgerligheten att frossa i eklektiska nystilar. En rörelse under 1800-talet som påverkat 1900-talets formgivning var Arts and Crafts rörelsen i England, som reagerade mot den industriella maskinproduktionen och tog fasta på det hantverk­smässiga. Man beundrade medeltiden, gotikens former och arkitektur. Men dekorationen skulle enbart ha till uppgift att framhäva konstruktionen, allt för funktionens skull. Man förde också in en social dimension och ansåg att konsten tillhör alla. Förgrundsgestalten var William Morris och rörelsen har haft stor betydelse för 1900-talets olika stilriktningar. Kring sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och nystilar och skapa något nytt. Fyra olika strömningar kan urskiljas. Jugendstilen, modernismen, klassicismen och art déco. Jugendstilen dominerade under det första decenniet. 

Tillbaka till början

Juan Gris [Public domain], via Wikimedia CommonsModernismen inom konsten

utvecklades från ca 1905 och omfattade till exempel expressionism, kubism, konstruktivism, dadaism, surrealism (se ismer under Ordlista 1900-talet) och popkonst. Man hävdade att konstverket var självständigt i förhållande till verkligheten och man ville inte bara återskapa utan skapa något nytt.

För modernismens framväxt inom arkitektur och formgivning hade Bauhausskolan i Tyskland 1919-33 stor betydelse, trots att den fanns till under så kort tid. Stilen uttryck­tes med enkla och geo­metriska former och mönster utan dekora­tioner. Man gjorde de första stålrörsmöblerna i slutet på 1920-ta­let, som blev stilbildande för modernismen, men som egentligen inte slog igenom förrän flera decennier senare. Vid Parisutställningen 1925 fick Le Corbusiers paviljong l'Esprit Nou­veau stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens genombrott. 

För modernismen/funktionalismen skulle funktionen och ändamålet bestämma form­giv­ningen. Det som var funktionellt var också vackert. All de­ko­ra­tion för deko­ra­tionens skull bann­lystes. Släta, vita ytor och enkla, geometriska for­mer var typiska i Bauhaussko­lans anda. Svart var modefärg gärna kombinerat med böjda stål­rör. 1927 kunde man möta modernismen på uställlningen Die Wohnung i Stuttgart. Man ville gestalta en skön ny värld i takt med den nya tekniken, byggd på standardisering och massproduktion.

I USA kallades modernismen International Style efter en utställning på Moderna museet i New York alldeles i början på 1930-talet.

Svensk modernism/funktionalism

Tillbaka till början

I Sverige var Hemutställningen 1917 i Liljevalchs konst­hall i Stockholm ett första försök att föra ut bra heminredning och god design till bredare grupper, även till arbetarklassen. Men Gregor Paulsson konstaterade i Slöjdföreningens skrift Vackrare vardags­vara 1919, att det inte hade varit möjligt att få några fabriker att tillverka möblerna på utställningen och pekade på att en av orsa­kerna var att världen varit i krig.

See page for author [Public domain], via Wikimedia CommonsPå bilden ses Hemutställningens arbetsutskott; från vänster: Erik Wettergren, August Nachmanson, David Blomberg och Elsa Gullberg.

Gregor Paulsson hade varit i Berlin 1912 och studerat Deutscher Werkbunds skrifter. Deutscher Werkbund var en sammanslutning av arkitekter och konstnärer som ville nå ut till människorna genom massproduktion och standardisering, men man ville också tillföra konst­närlig kvalitet. Han tog med sig erfarenheterna hem till Svenska Slöjd­föreningen och deras kampanj Konst­nären till industrin 1915.

Men den vackrare vardagsvaran kom inte ut till folket nu heller. Ekonomin blev bättre och stilen mer lyxig än vardaglig. Stilen uppfat­tades utomlands som specifikt svensk och kallades Swedish Grace. Den nådde sin höjd­punkt på Parisutställningen 1925. Carl Bergsten ritade Sveriges ele­ganta utställ­nings­­pa­viljong och glaskonstnärerna Simon Gate och Edward Hald fick sitt inter­nationella genom­brott. Le Corbusier väckte, som nämnts ovan, uppmärksamhet med sin pavil­jong L’Esprit Nouveau, som mer pekade mot modernismen.

By Sigurd Lewerentz / Svensk Form (Svensk Form) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons

Genom massproduktion skulle den vackra vardagsvaran nu äntligen nå ut till folket. Stockholmsutställningen 1930 blev en stor manifestation av de nya funktionalistiska idéerna. Gregor Paulsson blev en drivande kraft även nu. Utställningen väckte heta känslor med en debatt mellan ”tradis” och ”funkis”. Mot funktionalisterna hävdade de s k tra­di­tio­na­lis­terna hantverket framför den utarmande industri­produktionen. Med debattskriften acceptera 1931 ville Gunnar Asplund, Sven Markelius och Gregor Paulsson m fl bryta udden av kritiken mot Stockholmsutställningen.

Den svenska funktionalismen kallades Swedish Modern och inför världsutställningen i New York 1939 beskrevs den som den nya stora inredningsstilen i USA och kom inte bara att omfatta svenskproducerad formgivning och inredning. Den svenska utställ­ningskatalogen hette Swedish Arts and Crafts - Swedish Modern – A Movement towards Sanity in Design. I katalogen går man igenom den svenska stilhistorien från 1600-talet och framåt och påpekar i början att i ett land med långa och mörka vintrar är människor tvungna att tillbringa mycket tid inomhus och att hemmet då på ett naturligt sätt blir före­mål för mycken uppmärksamhet och omvårdnad.

Man poängterar att Swedish Modern egentligen inte är en stil utan en rörelse, som man definierade så här:

Swedish Modern betyder: 

  • hög kvalitet på vardagsvaror, som skall vara åtkomliga för alla genom utnyttjande av modern teknik. 
  • naturliga former och ärlig materialhantering
  • estetiskt tilltalande varor tack vare ett nära samarbete mellan konstnärer och tillver­kare.

Scandinavian design blev berömt speciellt under 1950-talet.

Tillbaka till början

Modern finsk design på Youtube

 

 

Renlärighet i form och färg - saklighet - industridesign

Stamp Design BRD  

 

Konst- och hantverksskola, grundad 1919 i Weimar av Walter Gropius. Han ville sudda ut gränserna mellan konst och hantverk och foga in dem i ett arkitektoniskt sammanhang. Bauhausmanifestet hade en vinjettbild med en medeltida katedral.

Namnet Bauhaus anspelar på en medeltida byggnadshytta och blev en symbol för en plats där hantverkare, arkitekter och konstnärer kunde samlas och arbeta tillsammans.

Utställningen Staatliches Bauhaus in Weimar, 1919-1923, blev tongivande för modern formgivning. Av politiska skäl flyttades skolan till Dessau 1925. Verksamheten var starkt inriktad på industrin och industritillverkning. Arkitektutbildning startades 1927. Skolan stängdes av politiska skäl 1932.

Pedagogiken byggde på att lära eleverna grundegenskaperna hos material, färg och form genom övningsuppgifter. Formspråket baserades på klotet, kuben och konen och färgerna rött, blått och gult. Viktiga var verkstäderna för tillverkning av modeller och förlagor för hantverksmässig och industriell produktion.

Den s k nya sakligheten - Bauhaus-stilen - funktionalismen, uttrycktes med ett geometriskt formspråk utan några dekorationer, asketiska former, rörelser och spel mellan volymer och ytor.

Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe, Mart Stam m fl gjorde de första stålrörsmöblerna. Många produceras fortfarande. Marianne Brandt och Wilhelm Wagenfeld formgav lampor, hushållsföremål mm.

Se också Bauhaus under Design a-ö. 

Montdidier Hôtel-de-ville (peinture escalier) 1, via Wikimedia Commons

Stilar: Nyklassicism, Swedish grace, Art deco

Typiskt 1920-tal:

Tjugotalsklassicism, Vackrare vardagsvara - antiksvärmeri - elittänkande, lyx 

Art Déco - 1920-tal

Art Déco var en fransk stil mellan första och andra världskriget. Den fick sitt namn efter, Paris­ut­ställ­ningen 1925 Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Mo­dernes. Art déco underströk det individuella, dekorativa och exklusiva. Man utnyt­tjade Bauhaus-skolans geomet­riska former och dekorer och även nyklas­si­cismen under 1920-talet. Man använde starka färger och  dyrbara material som elfen­ben, emalj och brons, men även enklare ma­te­rial som krom, färgat glas och bakelit. Man inspirerades bl a av de egyp­tiska pyra­mi­derna och Orienten - former och starka färger.

 

Jacques Émile Ruhlmann och Eileen Gray gjorde möbler, René Lalique, Maurice Marinot, Henri Daum och Charles Schneider glas, Jean Puiforcat silver, Jean Dunand inredde de franska oscean-ångarna. Den rena art déco-stilen hade inte så många utövare i Sverige. Arthur Percys svarta flintgods från Gefle, en del av Edward Halds produktion för Karlskrona samt Uno Åhréns, Axel Einar Hjorths, Carl Hörviks och vissa av G A Bergs möbler kan betecknas som art déco, liksom glas av Ewald Dahlskog och Edvin Ollers. Art déco påverkade och inspirerade anti-design-rörelsen och post­moder­nism­en senare under 1900-talet.

Tjugotalsklacissism 

Hemutställningen på Liljevalchs 1917 var ett uttryck för en strävan mot vackrare, mer ärliga varor och inredningar riktad mot hela folket, men "Vackrare Vardagsvara" anammades mer av de redan invigda än av folket! Gregor Paulsson, Svenska Slöjdföreningens ordförande, författade skriften med samma namn.
Göteborgsutställningen 1923 och Parisutställningen 1925 var viktiga utställningar. Simon Gates och Edward Halds glas blev världsberömt.

Den svenska tjugotalsklacissismen var nationellt orienterad med ett nyklassiskt, enkelt och uttrycksfullt formspråk i den gustavianska stilens anda. Vissa inslag av allmoge var typiskt. Man ställde höga krav på hantverksskicklighet och kvalitet.

Vill man se ett bra exempel på denna stil, är ett besök med en guidad tur i Stockholms stadshus, mycket givande. Begreppet Swedish Grace myntades 1930 av den brittiske kritikern Morton Shand.

 

Den enkelhet som uttrycktes under tjugotalet var en elegant enkelhet med noga genomtänkta detaljer och hög kvalitet i utförande och material - till skillnad mot en själlös enkelhet som enbart grundas i enkel och framför allt billig framställning och tillverkning.

En gren under 1920-talet anammade den dekorativa aspekten från Bauhaus och blivande modernismen/funktionalismen - de geometriska formerna.

Industridesign var en ny företeelse. Helmer MasOlle tog fram karossprototypen till Volvos första öppna personvagnsmodell och Volvomärket 1926. Gustaf Dalén och AGA-spisen 1929.

Favoritmaterial i möbler var mörkbetsad ek eller björk. Sideboard och byffé var vanliga liksom ottomaner klädda i schagg med orientaliska mönster. Carl Malmsten gjorde vackra möbler med intarsia.

Kända byggnader ritades, byggdes och inreddes av dåtidens främsta arkitekter och konstnärer - Stockholms stadshus, konserthuset i Stockholm m fl.

I slutet på 1920-talet formgav Le Courbusier, Ludwig Mies van der Rohe och Marcel Breuer möbler som med stålrör och skinn ter sig mycket moderna idag nästan hundra år senare och som förebådade funktionalismen och 30-talet.

Inom modevärlden var trenden garconnemodet. Man klippte håret kort i nacken - bobbat hår. Det korta håret kunde också varmpermanentas. Kläderna var lediga och klänningarna blev korta. Och så dansade ungdomarna charleston.

Samhälle - 1920-tal 

Tillbaka till början

Alkoholförbud i USA 1920. De socialistiska sovjetrepublikernas union, SSSR, bildas. Mussolini blir regeringschef i Italien, militärdiktatur i Spanien 1922 och Hitler gör ett kuppförsök i Tyskland 1923. Militärdiktatur i Polen och Portugal 1926 och i Jugoslavien 1929. Börskrasch i New York 1929.

Norma Talmadge Photoplay coverAllmän och lika rösträtt införs i Sverige och parlamentarismen slår igenom 1921, då kvinnorna också kan rösta för första gången.
Lag om kollektivavtal i Sverige 1926. Per Albin Hansson formulerar Det svenska folkhemmet i ett tal 1928.

Kultur - 1920-tal

Tillbaka till början

Österrikaren Arnold Schönberg revolutionerar musiken med sin tolvtonsteknik.

James Joyce roman Odysseus kommer ut 1922 och blir en milstolpe i den moderna litteraturen. Även TS Eliots diktsamling Det öde landet kommer 1922. Franz Kafka dör 1924 och hans Processen ges ut. Tolvskillingsoperan av Bertold Brecht och Kurt Weil uruppförs 1928. André Bretons Det surrealistiska manifestet 1924 påverkar både litteratur och konst.

I Sverige kommer antologin Fem unga ut 1929. Man ville vara "en brand i den gamla sura litterära halmhögen" och man ville försvara den lyriska modernismen.

Radiotjänst startar sina sändningar 1925 och Sven Jerrings Barnens brevlåda sänds (fram till 1972).
Charlie Chaplin spelar in filmen Guldfeber.

Stilar: Funktionalism och Swedish modern
Saklighet - effektivitet - industridesign

By Svensk Form (Arkiv Svensk Form) [Public domain], via Wikimedia Commons

Design och formgivning - 1930-tal

Vid Stockholmsutställningen 1930 kom en ny stil, funktionalismen, som bröt mot allt man tidigare hade sett. Man visade industriellt framställda - massproducerade- varor.

Funktionen - ändamålet - skulle bestämma formgivningen. Det som var funktionellt - ändamålsenligt - var också vackert. All dekoration för dekorationens skull blev bannlyst.

Släta, vita ytor och enkla, geometriska former. Svart var modefärg gärna kombinerat med böjda stålrör.

Fokus flyttades från redskapsteknologi till bruk och användning. Från byggandet till boendet. Bostads- och boendeundersökningar blev vanliga. 

1930tal_Bruno_Mathsson_rhI Norden ersattes stålrören med blont böjträ - jfr Alvar Aalto och Bruno Mathsson. Det dröjde nästan 50 år innan vi vande oss vid stålrörsmöbler.

Svenska slöjdföreningen med Gregor Paulsson i spetsen hävdade funktionalismen i debatten. Mot honom och funktionalisterna hävdade traditionalisterna hantverket framför den utarmande industriproduktionen.

Hela Stockholmsutställningen 1930 var till största delen traditionalistisk, men slöjdföreningen drev igenom en bild av utställningen, via bostadsdelen, som var mer funktionalistisk.

Funktionalismen fick så småningom en svensk profil i folkhemmets och välfärdssamhällets anda och kom att kallas "Swedish modern".

Vid Stockholmsutställningen slog Wiwen Nilsson igenom med sitt silver, Ingegerd Torhamn visade mattor, inspirerad av konstruktivismen, Louise Adelborg visade Nationalservisen för Rörstrand, Ewald Dahlskog visade sin berömda kulvas, Wilhelm Kåge presenterade Pyro, Argenta och Farstagodset.

Bl a Carl Malmsten och Elsa Gullberg reagerade mot funktionalismen och Josef Frank och Estrid Ericsons Svenskt Tenn, gick inte att placera i något fack.

1930tal_bord_rhAxel Einar Hjorth gjorde möbler i internationell art deco-stil till Svenska slöjdföreningens förtrytelse. Han gjorde också en del enklare möbler för NK.

"The big four" i USA, Norman Bel Geddes, Raymond Loewy, Walter Dorwin Teague och Henry Dreyfuss, blev pionjärer och föregångare för industridesigneryrket. Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason blev pionjärer i Sverige, både för den s k strömlinjeformen och som industridesigners.

Arthurl_PercySven Markelius ritade den svenska paviljongen till världsutställningen i New York 1939. Elias Svedberg ritade montrar och G A Berg några interiörer. Paviljongen uttryckte det som "Swedish modern" kom att stå för, kvalitet och enkelhet i utförande, luft och ljus, harmoni och bekvämlighet. Svensk konstindustri och svenskt konsthantverk visades upp, t ex Astrid Sampe, Elsa Gullberg, Simon Gate, Edward Hald, Vicke Lindstrand, Artur Percy, Wilhelm Kåge, Bruno Mathsson, Carl Malmsten, Josef Frank, Axel Larsson, Sixten Sason m fl.

I vanliga svenska hem var mörk björk vanligt i matrumsmöbler av engelsk chippendalestil.

Varuhuskedjan EPA (Enhetsprisaktiebolaget) grundades 1930 av Turitz & Co med varor och inredning i folklig, modernistisk stil.

I Paris etablerades stora modehus med exklusiv haute couture. I vardagslag fortsatte den sportiga friluftstrenden jämsides med det eleganta, damiga modet.

Samhälle - 1930-tal

Tillbaka till början

Depression bryter ut efter börskraschen i New York 1929. Hitler tar makten i Tyskland 1933. Spanska inbördeskriget börjar 1936.

Andra världskriget bryter ut 1939. Tyskland invaderar Polen. Franco segrar i Spanien. Finska vinterkriget. Ryssarna bombar Helsingfors 1939.

Depression även i Sverige. Arbetslöshet, trångboddhet, höga hyror. 1930 bodde 32% av befolkningen i städer- 1950 var det 47%.

Ådalskravallerna 1931. Fem deltagare i demonstrationen skjuts ihjäl av insatt militär. "Tändstickskungen" Ivar Krüger begår självmord i Paris; Per-Albin Hansson bildar en Konsum Svedmyra 1934, via Wikimedia Commonssocialdemokratisk regering 1932 (1936 bildar han regering med bondeförbundet; samlingsregering under kriget).

Makarna Myrdal ger ut boken Kris i befolkningsfrågan 1934. Samma år bildas Folkpartiet.

1938 sluts Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF, vilket blir upphov till "Den svenska modellen".

Samma år tillåts preventivmedel enligt lag och en semesterlag antas. Dessutom införs förbud mot att avskeda kvinnor pga giftermål eller graviditet.

Kultur - 1930-tal

Tillbaka till början

Uttrycket Den nya sakligheten används även i litteraturen och i musiken.

Nils Ferlin debuterar 1930 med En döddansares visor och han kom att visa på det som egentligen inte fick synas i folkhemmet. Jussi Björling debuterar 1930 i Don Juan.

I Tyskland hålls bokbål 1933 och Pär Lagerkvist skriver romanen Bödeln. Ivar Lo Johansson ger ut God natt jord och Moa Martinson Kvinnor och äppelträd. Året därpå, 1934, ger Harry Martinson ut Nässlorna blomma och Eyvind Johnsson Nu var det 1914. Jan Fridegårds roman Jag Lars Hård kommer 1935.

Sommar-OS hålls i Berlin 1936 i propagandans tecken.

Charlie Chaplin filmar Moderna tider 1936. I Sverige är det populärt med pilsnerfilmer, t ex Pensionat Paradiset 1937. Filmen Borta med vinden vinner 8 Oscar 1939.

Ludvig Nordström rapporerar om Lortsverige i radion och ger ut en bok i ämnet 1938. Gösta Knutsson börjar skriva om Pelle Svanslös 1939.

omslagbFör enskilda formgivare m fl är källan boken De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam, se Design a-ö.

©: Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2001, 2010

Design och formgivning - 1940-tal1940tal_saab

Världskrig - resursknapphet - trygghetsbehov

1945 - 62 byggdes 700 000 bostäder. Byggföretagen anlitade framstående arkitekter även i mindre städer och orter. Sven Markelius skrev 1945 en artikel om ABC-samhället - arbetsplatser, bostäder och centrum. Grannskapstanken kallades det också, t ex Vällingby i Stockholm, Norra Guldheden i Göteborg m fl. Stjärnhusen i Gröndal i Stockholm blev en milstolpe i svensk arkitektur. Konkretisterna utsmyckade flera områden t ex Årsta centrum i Stockholm.  

Modern furniture and a leg splint, via Wikimedia CommonsDet som tillverkades präglades av uppfinningsrikedom som materialknappheten tvingade fram. Efter krigets slut kunde vardagsvarorna dra nytta av krigsindustrins nya material - formpressad plywood, glasfiber mm. Föregångare var Charles och Ray Eames i USA.

Blonda färger - mjuka former - alm var favoritträslag. Blommiga kretonger och mönstrade textilier. Monteringsbara möbler gjordes - t ex NK:s Trivaserie. Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors tillverkade möbler av kända svenska formgivare.

De första industriformgivarna, Alvar Lenning, Ralph Lysell och Sixten Sason var verksamma. Den senare (Sixten Andersson) formgav SAAB 92 1947. PV444 kom 1944. Kobratelefonen (Ralph Lysell och Hugo Blomberg efter en idé av Gösta Thames) började tillverkas 1949.

Det svenska stengodset blev berömt med Wilhelm Kåge, Berndt Friberg, Gunnar Nylund m fl. På Upsala-Ekeby försåg Vicke Lindstrand, Anna-Lisa Thomson, Ingrid Atterberg m fl och Arthur Percy vid Gefle Porslinsfabrik det svenska folkhemmet med vaser, fat och figuriner mest i lergods.

Märta Måås Fjetterström, som varit centralgestalten inom svensk textilkonst gick bort 1942 och efterträddes av Barbro Nilsson.

Ingvar Kamprad grundade IKEA 1943 och började i slutet på 40-talet även sälja möbler på postorder. Erling Persson grundade Hennes & Mauritz i Västerås 1947.

1940tal_acking1940tal_Durotapeter1940tal_zeisel

Lena Larsson var chef för NK Bo i Stockholm 1947-56, en utställningsbutik för heminrdening för tidsmedvetna människor. Bohusstickning i Bohuslän (1939-69) sysselsatte som mest 900 stickerskor, som skapade ett exklusivt hantverk av hög kvalitet.

Tekniska skolan förstatligades 1945 och fick namnet Konstfackskolan.

På modefronten gjorde Christian Dior succé med The New Look 1947. Ett feminint mode efter världskrigets uppoffringar. Katja of Sweden fick sitt genombrott i USA 1949.

Samhälle - 1940-tal

Tillbaka till början

Andra världskriget pågår till 1945, då Hitler dör. Atombomb fälls över Hiroshima i krigets slutskede.
Förenta Nationerna bildas med 51 stater 1945.
Sovjet stänger alla vägar till Berlin 1948. Då äger också Pragkuppen rum och kommunisterna tar makten. Samma år bildas staten Israel.
Marshall Plan poster, via Wikimedia Commons

Marshallplanen 1948-51 hjälper Europa på fötter igen. Förbundsrepubliken Tyskland och Tyska demokratiska republiken (DDR) bildas 1949.
I Sverige råder beredskapstid i världskrigets skugga. Mer generös flyktingpolitik efter 1941; danskar, norrmän och balter flyr hit. Ca 65000 finska krigsbarn kommer till Sverige. Av dem kommer ca 15000 att stanna. Men balter utlämnas 1946.
Trångboddhet i Sverige: 1945 består 44% av lägenheterna av ett rum och kök; 30% av två rum och kök. Politisk målsättning: högst två personer per rum.
Tage Erlander statsminister 1946. Sverige börjar reformeras, pensionsreform, barnbidrag, fria skolmåltider, obligatorisk sjukförsäkring.
Födelsenummer börjar användas i folkbokföringen.

Kultur - 1940-tal

Tillbaka till början

I Sverige görs "beredskapsfilmer" för att stärka gemenskapen och beredskapsandan, t ex Sigurd Walléns Kronans käcka gossar 1940 och Hasse Ekmans Första divisionen 1941.
Karl Vennberg ger ut tidskriften 40-tal med pessimistisk och kritsk hållning. Ideologierna anses vara döda.
Charlie Chaplin spelar in filmen Diktatorn och Alice Babs sjunger Swing it magistern och Ulla Billquist Min soldat 1940.
Vilhelm Moberg ger ut romanen Rid i natt och Orson Wells gör filmen Citizen Kane 1941.
Lars Ahlins roman Tåbb med manifestet kommer 1942, samma år tilldelas filmen Casablanca med Ingrid Bergman en Oscar.
By Mysid [Public domain], via Wikimedia CommonsAstrid Lindgren ger ut Pippi Långstrump 1945.
Expressen kommer ut med sitt första nummer 1944 och Gunnar Myrdal ger ut An American Dilemma. Ingmar Bergman skriver manus till filmen Hets samma år.
Frukostklubben med Sigge Fürst börjar sändas i radion 1946. Kalle Anka komer ut på svenska 1948.
George Orwells roman 1984 kommer ut 1949. Vilhelm Moberg skriver Utvandrarna samma år då också den första Åsa-Nisse filmen visas.

Design och formgivning - 1950-tal

Ekonomiskt uppsving - tonårskultur - exklusivitet

På många håll blev stadsplaneringen mer varierad och begyggelsen anpassades till terrängen. Området Baronbackarna i Örebro var ett bra exempel på kvalitetsbebyggelse under 1950-talet. Efter 1955 blev arkitekturen mer storskalig och anpassad till produktionen och till den ökande bilismen, t ex Farsta centrum i Stockholm.

Inom arkitekturen blev "brutalism" ett samlingsnamn för 1950-talets arkitektur som betonade obehandlade material, främst betong, med synliga konstruktioner. Det kan ses som en reaktion mot 1940-talets nostalgiska och traditionella arkitektur. Piet Hein skapade 1959 superellipsen i samband med planeringen av Sergels torg.

Det rådde en stark framtidstro när alla siffror pekade uppåt och USA var en stor inspirationskälla. Man tog avstånd från gamla normer med ny musik, nya umgängesformer osv.

1950-talet blev en guldålder för svensk och skandinavisk form med eleganta, funktionella vardagsprodukter, ofta med spenslig strömlinjeform. Scandinavian Design var ett engelskt begrepp, som myntades på 1950-talet, då en medveten satsning på skandinavisk formgivning fick stor genomslagskraft. Utsällningen Design in Scandinavia visades vid 25 museer i USA och Kanada 1954-57. Från Triennalerna i Milano kom många nordiska formgivare hem med medaljer, ofta i guld.

1950tal_phytagorasUtmärkande för idén bakom den skandinaviska stilen var förståelsen för den för materialet lämpliga konstruktionen; ett minimum av material­för­bruk­ning och ett maximum av nytta och harmoni. Allt för den mo­der­na människan i ett demokratiskt välfärds­sam­hälle. Funktionen kombi­nerades med enkel och elegant form och gick igen i inred­ning, möbler och föremål. Utomlands beundrade man också nordiska föremål som i industriell form gav uttryck för vår hantverks­tradi­tion.

Tråden löper från Swedish Grace på 1920-talet, Swedish Modern under mellan­krigs­tiden till Scandinavian Design under 1950- och 60-talen. En del företeelser under 1940-talet banade väg för 1950-talets framgångar på formgivningens område. Hemmet ägnades stor omsorg även om resurs­erna var begränsade. Vi fick Hemmets forsknings­insti­tut, så småningom Konsumentverket, och Slöjdföreningen genomförde bostads­undersök­ningar, bedrev forskning och gjorde utställningar med de s k nyttokonstnärerna. Befolk­nings­strukturen luckrades upp under beredskapstiden och en ny syn på traditioner och föremålen omkring oss bröt fram. Konst och konsthantverk blomstrade. Konstnärer knöts till industrin och formgivaren var en självklar medlem i det industriella arbetslaget och i ndustri­designer blev en etablerad yrkesgrupp.

The Egg Chair, via Wikimedia Commons

Namn som förknippas med begreppet Scandinavian design i Sverige är Astrid Sampe, Stig Lindberg, Nisse Strinning, Ingeborg Lundin, Signe Persson-Melin, Karin Björquist, Sixten Sason, Sigvard Bernadotte. I Danmark Arne Jacobsen, Hans J Wegner, Poul Kjaerholm, Grete Meyer, i Finland Alvar Aalto, Tapio Wirkkala, Kaj Franck, Timo Sarpaneva, Anti Nurmesniemi, i Norge Grete Prytz Kittelsen, Arne Korsmo, Tias Eckhoff, Herman Bongard m fl.

Astrid Sampe gjorde den fram­gångs­rika kollektionen Signerad textil 1954 med inbjudna konstnärer, några av textilierna är åter i produktion och hon i introducerade också Lin­ne­linjen 1955.

Utställningen H55 i Helsingborg väckte stor uppmärksamhet, kanske mest för formmedvetna som hade råd. Där visades även nordisk konst­industri och konst­hantverk och den bidrog till att göra 1950-talet till formgivningens årtionde.

Vid Upsala-Ekeby gjorde Mari Simmulson, Ingrid Atterberg m fl vaser och skålar mm som prydde de svenska hemmen och AB Nilsjohan försåg folkhemmet med husgeråd och arrangerade Glada Köksparader. Anita Nylund gjorde tidstypiska fajansserier för Jie keramik.

Plastföremål kunde också köpas vid Tupperwarepartyn. Vi möblerade gärna med teak och Stringbokhyllan och fladdermusfåtöljer blev populära och 1950 började Perstorpsplattan tillverkas. Prylsamhället tog sin början.

Lena Larsson myntade begreppet "allrummet".

En reaktion och protest mot detta välformade, strikta och svala kom inom konsthantverket, som närmade sig den fria konsten. Anders Liljefors och Hertha Hillfon skapade fria keramiska objekt. Även Carl-Harry Stålhane vid Rörstrand reagerade med en annorlunda keramik. Erik Höglund "befriade" glaset med hjälp av blåsor och orenheter. 

1950tal_grammofon_rhVolvo Amazon kom 1956. Ericofonen - kobran - 1953, 58-59

Bikinin, från 1946, gjorde succé först 1956 då Brigitte Bardot blev fotograferad i sådan. Även rutigt bomullstyg - Bardotrutan.

Flickorna hade hästsvans, men man kunde också kallpermanenta håret. Och så småningom kom ungdoms- och tonårsmodet.

and ...rock 'n roll.. and ...Elvis Presley

Samhälle - 1950-tal

Tillbaka till början

Koreakriget pågår de första åren under 1950-talet. Atlantpakten/NATO bildas 1951 och Kol- och stålunionen träder i kraft året därpå.

1956 slår Sovjet tillbaka en folkresning i Ungern. Ca 10000 ungrare flyr till Sverige. EG bildas 1957. På Cuba tar Fidel Castro makten 1959.

Den svenska exporten ökar kraftigt, man talar om "Rekordåren" (fram till början av 1970-talet). Det blir färre kommuner genom en kommunreform. I Sverige diskuteras också om vi ska tillverka atombomber. Riksdagen beslutar 1950 om 9-årig enhetsskola. Året därpå införs 3 veckors semester och 1955 införs obligatorisk sjukförsäkring och en ny sociallag, som ersätter "fattig" med "social". Motboken avskaffas 1955. Folkomröstning om ATP genomförs 1957 och 1959 fattar riksdagen beslut om ATP, 115 röster mot 114. Skolagan avskaffas 1958 och Kyrkomötet ställer sig 1959 positivt till kvinnliga präster.

Kultur - 1950-tal

Tillbaka till början

Arne Mattsson gör filmen Hon dansade en sommar 1951, Ingmar Bergman regisserar Sommaren med Monika 1953, Det sjunde inseglet och Smultronstället 1957. 

By Lantz, Gunnar (Stockholmskällan) [Public domain], via Wikimedia Commons

Lennart Hyland leder Karusellen i radion och Snoddas Nordgren sjunger Flottarkärlek 1952 och 1954 ordnar Lennart Hyland "Frufridagen" . 1956 uppförs Harry Martinsons Aniara i radion. 
1956 startar reguljära TV-sändningar. Första Aktuellt kan ses 1958 och året därpå tittar svenska folket på Bröderna Cartwright.
Pär Lagerkvist får Nobelpriset i litteratur 1951 och Ernest Hemmingway 1954. Samuel Becketts I väntan på Godot uruppförs i Paris 1953.
Bill Haley spelar in Rock Around the Clock 1954 och banar väg för Elvis Presley, som 1956 sjunger Hartbreak Hotel, 1957 Jailhouse Rock, 1958 One Night osv.
1957 vinner Little Gerhard rock-tävling med Rock-Ragge och Rock-Olga på andra och tredje plats.

Design och formgivning 1960-tal
Popkultur - politik - plast

68-rörelsen, dvs olika radikala rörelser uppstod under 1960- och 70-talen med ursprung i den franska studentrevolten i maj 1968. Det var en brytningstid då etablerade föreställningar ställdes på huvudet. Konventioner och traditioner, normer och värderingear ifrågasattes. Ord som gatuteater, livskvalitet, gräsrotsnivå, gruppsex, storfamilj, politiskt engagemang och protestsång introducerades under 1960-talet.

Utställningen Form Fantasi 1964 på Liljevalchs var en motreaktion mot enkelheten som blivit stereotyp. Och utställningen 1964 på Moderna museet med amerikansk popkonst fick stor genomslagskraft, liksom "5 New York-kvällar" en happening med Robert Rauschenberg, John Cage och Öyvind Fahlström m fl.

Inom arkitekturen gav kyrkobyggnaderna utrymme för konstnärlig frihet. Hela 350 nya kyrkor byggdes under några decennier, många under 1960-talet. Även många offentliga byggnader byggdes, stadshus, bilbiotek, simhallar etc.

Anti-design-rörelsen uppkom i Italien efter Ettore Sottsass möbelutställning i Milano 1966. Man vände sig mot modernismen och ansåg att den hade spelat ut sin roll. Man tog till sig det som modernismen avvisade, flyktighet, ironi, humor och kitsch, starka färger. Man ifrågasatte föremålens funktion och inte minst ifrågasatte man god design och god smak. Flera grupper från 1960- och 70-talen konsoliderades senare som Memphisgruppen under 1980-talet.

By Henrique José Teixeira Matos [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons

En riktning inom konsten som påverkat formgviningen var Op Art , en abstrakt stil på 1960-talet. Man skapade en illusion av rörelse av mönster med optiska effekter. Förgrundsfigurer var Bridget Riley och Victor Vasarely. Op art påverkade 1960-talets inredning, mode och grafiska design.

Pop var en konst- och designrörelse från mitten av 1960-talet. Begrep­pet användes av den nya och unga kulturen och fick sitt eget uttryck i musik, konst, inredning, mode och livsstil mm. Man vände sig mot modernismens stelnade ideal och ville uttrycka glädje, föränd­ring och för­brukning. Mary Quant gjorde poppiga kläder för Swinging London. I Finland gjorde Maja Isola sina kända mönster t ex Unikko i början av decenniet för Marimekko.

I Danmark utvecklade Verner Panton sin plaststol i ett enda stycke, Stacking Chair, 1960. I Finland gjorde Eero Aarnio möbler i glasfiberarmerad plast i starka färger för Asko. Stolar och fåtöljer: Åskbollen 1963 och Pastillen 1967 m fl. Achille Castiglione formgav den stilbildande Arco-lampan 1962.

1960-tal_Luxus_rhI Sverige gjorde Inger Persson en Pop­serie i keramik. Börge Lindau och Bo Lindecrantz gjorde möbler i lackerade stålrör och Jan Dranger och Johan Huldt gjorde succé med sina ungdomliga möbler i Japan. Inez Svens­son, Gunila Axén och Birgitta Hahn gjorde färgglada, poppiga textilier. Och Gunnar Cyrén gjorde Popglas i klara färger. Och tusenkonstnären Stig Lindberg ritade Berså 1960, som kom att bli 1960-talets servis. Torun Bülow-Hübe fick Lunningpriset 1960 tillsammans med Vibeke Klint. 1962 gjorde hon sin berömda klocka utan siffror. Margareta Hennix uppmärksammades för sin Sverigepotta 1969. På bilden till vänster ses lampan Ägget från LUXUS i Vittsjö. Hannelore Dreutler, glaskonstnär och silversmed, formgav lampan Pyrola för Ateljé Lyktan 1966.

En miljon lägenheter byggdes 1965 - 1975, det så kallade Miljonprogrammet.Och teven förde in världen i vardagsrummen och påverkade möblering och inredning - den förde också med sig nya produkter - TV-kanna mm. Och när 1940-talets stora barnkullar satte bo - då blev ljudanläggningen viktig i inredningen! Möbleringen skulle vara flyttbar och flexibel och engångsvaror blev populära. Lättskötta och strykfria syntetfibrer introducerades. Plast användes till möbler, hushållsföremål, kläder och smycken. Byggbara sektionssoffor och väggbokhyllor i sektioner som fick plats med allt - utom böcker. Efter 50-talets mörka teak kom vitlackerade möbler och furumöbler. Inredningsarkitekten Lena Larsson myntade begreppet slit-och-släng och propagerade för att man skulle slita ut grejerna istället för sig själv.

1969_ikeakatalog © Inter IKEA Systems B.V.IKEA öppnade varuhuset i Kungens kurva i Stockholm 1965 och började inreda de svenska hemmen i Slöjdföreningens och Ellen Keys anda. Till IKEAs första generations formgivare hörde Bengt Ruda, Gillis Lundgren, Karin Mobring och Erik Wörts.

Intresset för danska hantverksmöbler övergick till bland annat finska.
Verner Panton, Eero Aarnio och Joe Colombo visade futuristiska inredningar och plastmöbler på möbelmässan i Köln.

Raka och kantiga former - bruna, gröna och oranga färger var typiskt för 1960-talet, liksom stiliserade och storblommiga mönster. Glaset gjordes blåsigt och orent, till exempel av Erik Höglund. - Mot slutet av decenniet växte studioglasrörelsen fram med Åsa Brandt som pionjär. 1963 knöts Bertil Vallien till Åfors glasbruk. Samma år bildades föreningen Nutida svenskt silver. Signe Persson- Melin gjorde Glas i kvadrat för Boda 1969.

Volvo 140 kom 1966. Lars Lallerstedt formgav stilbilande apparatur för Sonab.

Erik Berglund och Per Berg grundade Möbel­insti­tutet 1967, en prov­ningsanstalt, som gav ut marknadsöversikter, t ex skriften Möbelråd. Institutet gav så småninom upphov till Forsnäspriset och Bruno Mathsson-priset.

Haute couturen förlorade och konfektionssydda kläder ökade i betydelse. Courrèges lanserade långbyxor och byxdräkt för kvinnor. Yves Saint Laurent etablerade sig i Paris 1962. I Sverige startade företaget Gul & Blå 1966 och Sixten Herrgård skapade unisexoverall i crimplene 1967.

Ungdoms- och tonårskulturen gjorde sitt intåg och gav upphov till popmodet. Kjolarna blev kort-korta och slutade ovanför knäet och långbyxorna var utsvängda. I England gjorde Mary Quant succé. The Fabs, via Wikimedia Commons

Killarna skaffade lång lugg efter Beatles och efter hippiekulturen blev håret längre och längre. Skägg blev mode bland intellektuella. Flickorna tuperade håret. Politiskt vänstervridna markerade genom att bära maojacka. Och 60-talet var ju Beatles decennium och några fler.

 Samhälle - 1960-tal

Tillbaka till början

Kongokrisen bryter ut 1960 och en svensk FN-bataljon skickas dit. Samma år bildas EFTA och Sverige blir medlem.
Berlinmuren färdigbygd 1961. Dag Hammarskjöld omkommer i en flygolycka samma år.
Cubakrisen bryter ut 1962.
John F Kennedy mördas 1963.
Vietnamkriget utvidgas 1964 och strider utbryter på Cypern.
Kulturrevolutionen i Kina börjar 1966. Slutet av 1960-talet går i krigets tecken: 1967 genomförs en militärkupp i Grekland. Samma år utbryter sexdagarskriget med ett blixtanfall av Israel. Sovjet invaderar Tjeckoslovakien 1968 och brittisk militär till Nordirland 1969.
1968 inleds förhandlingarna i Paris om Vietnamkriget.

I Sverige prästvigs kvinnor för första gången 1960.
Nioårig grundskola införs 1962 och året därpå läggs ett förslag om 4 veckors semester.
Överste Stig Wennerström döms för spioneri 1964.
Klarakvarteren i Stockholm börjar rivas.
Hötorgskravaller bryter ut i Stockholm 1965.
Föräldrars rätt att aga barn upphör 1966.
Sverige genomför omläggning till högertrafik 1967 och Bror Rexed inför Du-reform vid Medicinalstyresen samma år.
1968 säger riksdagen nej till svensk atombomb.
Protesterna ökar mot Vietnamkriget. Olof Palme demonstrerar tillsammas med Nordvietnams ambassadör 1968. Olof Palme efterträder Tage Erlander som socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsminister 1969.
Strejk vid LKAB i Kiruna 1969.
Högern ändrar namn till Moderata samlingspartiet samma år.

Kultur - 1960-tal

Tillbaka till början

1960 publiceras Per-Anders Fogelströms roman Mina Drömmars stad

Frederico Fellini regisserar Anita Ekberg i filmen Det ljuva livet. Och Ingmar Bergman får en Oscar för Jungfrukällan 1960. Han får en Oscar till året därpå för Såsom i en spegel.
I radion börjar Melodiradion 1961. Ungdomarna lyssnar på Tio i topp men också på Det ska vi fira och Svensktoppen.
Tage Erlander blir folkkär genom att berätta en rolig historia i Hylands hörna 1962.
Vi ser mycket film. Vilgot Sjöman gör 491 och Bo Widerberg Kvarteret Korpen 1963. Samma år har James Bond filmpremiär och Svenska Filminstitutet bildas.
1964 går Astrid Lindgrens Vi på Saltkråkan på TV.
1965 skriver Göran Sonnevi dikten Om kriget i VIETNAM. Lennart Nilsson ger ut boken Ett barn blir till och Rolling Stones uppträder i Stockholm. Löparen Dan Waern avstängs.1966 gör Per Oscarsson "skandal" i Hylands Hörna.
P1, P2 och P3 införs i radion.
1967 visas Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken - gul och Bo Widerbergs Elvira Madigan.
1968 ger Sara Lidman ut rapportboken Gruva.
1969 dyker Pippi Långstrump upp i TV och Samuel Beckett får Nobelpriset i litteratur.
Vid sommar OS i Rom 1960 tar Gert Fredriksson och Sven-Olov Sjödelius Sveriges enda guldmedalj i kanot. Vid sommar OS i Tokyo 1964 tar Sverige 2 guldmedaljer i kanot. och vid sommar OS i Mexico City 1968 tar Björn Ferm guld i modern femkamp. En guldmedalj tas i segling.
Vinter OS i Squaw Valley i USA var Sixten Jernbergs liksom vinter OS i Insbruck i Österrike 1964 bl a guld på 50 km. Vid vinter OS i Grenoble i Frankrike 1968 tar Toini Gustafsson 2 guld och Johnny Höglin guld på 10000 m skridsko.

1970tal_fiber_rhDesign och formgivning - 1970-tal

Moral - Miljömedvetenhet - Medbestämmande - Antidesign - Ergonomi

1970-talets designer blev en kugge i maskineriet - en samordnare och en i gruppen - som ägnade sig mycket åt handi­kapp­hjälpmedel etc . A & E Design och Ergonomi Design Gruppen, som bildades 1979 ur två olika grupper, blev framgångsrika. Utomlands tog antidesignrörelsen sig uttryck i den italienska gruppen Studio Alchimia 1976.

Konsthantverkarna blev kollektiva - Textilgruppen, Blås & Knåda m fl. 10-gruppen bildades i Stockholm 1970 med Inez Svensson, Birgitta Hahn, Ingela Håkansson, Gunila Axén, Tom Hedqvist, Britt-Marie Christoffersson, Lotta Hagerman, Carl-Johan De Geer, Susanne Grundell och Tage Möller. Konstfackskolan fick högskolestatus 1977.

Nyttigt blev viktigare än vackert. Vi använde spånskivor, skumplast och glasfiberväv. Allt skulle vara praktiskt i sann gör-det-själv-anda. Vi tillverkade och målade möbler själva. KF gjorde basmöbler och gav ut Blåvitt-serien, där alla basvaror fick ett likdant, enhetligt utseende.

Vi inredde med heltäckningsmattor och medaljongtapeter. Gärna i grönt, brunt och orange. Ganska grova former men med känslighet i uttrycket. Runt och bulligt kunde det vara.

1970_ikeakatalog © Inter IKEA Systems B.V.IKEA fortsatte sin expansion både i Sverige och utomlands. Furumöbler slog igenom stort och även avlutade gamla möbler blev populärt. Den offentliga sektorn, som växte sig stor på 1970-talet blev en stor kund hos de svenska möbelfabrikanterna.

Det kom en reaktion mot massproduktion och förkonstling och en längtan efter kvalitet, naturnära och handgjorda bruksföremål. Det sociala engagemanget tog sig uttryck i keramiken, t ex Britt-Ingrid Perssons Skapelsens krona - svarta stövlar som trampar sönder ägg. Och i Maria Adelcreutz' gobeläng I hennes ögon bevaras folkets ljus 1972 - ett uttryck för protesterna mot Vietnamkriget. Carl-Harry Stålhane startade egen verksamhet utanför Lidköping 1973.

1970tal_smurf_rhVolvo 240 kom 1974 och SAAB99 Turbo 1977 (Sixten Sason). 1978 introducerades SAAB 900 (Björn Envall).

68-rörelsen, dvs olika radikala rörelser som uppstod under 1960- och 70-talen, kulminerade. Afrofrisyer vanliga.
Jeansen fick stort genomslag. Svenska Gul & Blå- jeans var mode. Politiskt korrekt var också Mah-Jong-kläder i mjuka tyger. Musikgruppen ABBA hade framgångar men fick stark kritik. Även Astrid Lindgren fick en släng av kritiken. Hon sålde också för bra. Allt "kommersiellt" var tabu. För att inte tala om discon.

 Abba_logo, via Wikmedia CommonsPunken var en musikform och livsstil från mitten av 1970-talet. Punk användes ursprung­ligen om amerikanska källarband men upptogs av den brittiska 1970-talsrörelsen med grupper som Sex Pistols och The Clash. Man klädde sig med nitade svarta skinnjackor, sönder­rivna kläder, extrema, färgade frisyrer och stack säkerhetsnålar genom olika kroppsdelar. Rörelsen/stilen kom­me­rsialiserades snabbt och hade spelat ut sin roll i början av 1980-talet. Punken som antimode, blev i lite snällare variant, mode under 1980-­talet - svarta kläder, läder och metall.

Samhälle - 1970-tal

Tillbaka till början

Krig i Mellanöstern samma år som ger upphov till oljekris och som i sin tur sätter fokus på miljöfrågorna. En stor miljökonferens hålls i Stockholm 1972. Miljöorganisationen Greenpeace bildas i Kanada 1971. 1977 avslöjas giftavfall i Teckomatorp.
President Allende störtas i Chile 1973. Många chilenare tar sin tillflykt till Sverige.
1974 störtas diktaturen i Portugal och även Grekland blir demokratiskt.
President Nixon avgår samma år på grund av Watergateskandalen. 1975 utbryter inbördeskrig i Libanon. Franco dör och Juan Carlos blir kung i ett demokratiskt Spanien.
1979 införs direktval till Europaparlamentet.
Sovjet invaderar Afganistan samma år.
Fyrtio år av välfärdsbygge och reformarbete avrundas i Sverige.
Låginkomsutredningen avger sitt yttrande 1970.
11000 arbetsplatser utlokaliseras från Stockholm.
Under 1970-talet blir tågluffning vanligt och folk flyttar ut på landet under "gröna vågen".
1971 står striden om almarna i Stockholm.
Grupp 8 bildas i början av decenniet, då också IB-affären uppmärksammas stort.
Hösten 1973 blir dramatisk med gisslandrama vid Norrmalmstorg. Kung Gustav VI Adolf avlider och efterträds av Karl XVI Gustav. Efter valet blir det jämviktsriksdag, som lägger fram krispaket på grund av oljekrisen.
1974 tas en ny regeringsform och en lag om fri abort antas samma år. Året därpå inför medbestämmandelagen, MBL och pensionsåldern sänks från 67 till 65 år.
1976 skriver Astrid Lindgren en artikel om Pomperipossa, som sannolikt bidrar till att det blir borgerlig regering med Torbjörn Fälldin som statsminister efter 44 år med socialdemokratiskt styre.
Kris inom stål- och varvsindustrin.
1979 ändras socialvård till socialtjänst och homosexualitet klassas inte längre som en sjukdom av socialstyrelsen.
Åter borgerlig regering med Torbjörn Fälldin 1979.

Teknik och vetenskap
1970 görs en pacemaker i Frankrike och i Japan tar man fram en elektronisk fickräknare.
Första kärnkraftsverket i Oskarshamn tas i bruk 1971.

Ölandsbron invigs 1972. Året därpå är det slut med utdelning av ordnar i Sverige.

Den amerikanska rymdsonden Viking 1 landar på mars 1976 och en datorstyrd bildgenerator tas fram i USA.

Kultur - 1970-tal

Tillbaka till början

Kulturlivet blir mer radikalt. TV och radio sägs vara vänstervridna.
I USA utvecklas spraykonst, en form av graffiti.
Utställningen Ararat på Moderna museet 1976 är en tidig manifestation av kretsloppstänkandet.
1970 ges Maja Eklöfs Rapport från skurhink ut, följd "rapportböcker", t ex Göran Palms Ett år på LM 1972.
1970 får vi färgtv och 1973 ser vi på Scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman.
Björn Borg By C Thomas (originally posted to Flickr as img183) [CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons1972 får Gudfadern flera Oscars och 1975 är den stora Oscar-filmen Gökboet.
1974 vinner ABBA Eurovisionsschlagerfestivalen med Waterloo i Brighton. Samma år får Harry Martinson och Eyvind Johnson Nobelpris i litteratur.
1974 kommer Kerstin Ekmans roman Häxringarna och Per Gunnar Evanders Måndagarna med Fanny. 1976 blir Ulf Lundells roman Jack en succé, liksom Sven Lindqvists bok Gräv där du står 1978.
1979 ger Hasse & Tage Under dubbelgöken.
Björn Borg vinner Wimbledon i tennis första gången 1976.