Innehåll[Visa]

Die Jugend, via Wikimedia Commons

Jugendstilen ca 1895 - 1915 

Typiskt för jugend - slingrande växtornamentik eller rak form och geometriska mönster 

Tillbaka till början

Jugend - art nouveau - ursprunget

Uttrycket jugend kommer från den tyska tidningen Die Jugend, ungdom, och användes i Tyskland och Skandinavien. Övriga länder använde beteckningen Art nouveau. Man ville efter alla nystilar och tillbakablickar skapa en ny självständig stil.

En viktig inspirationskälla var Arts and Crafts rörelsen. Den engelska tidskriften The Studio betydde mycket för jugendstilens spridning. Symbo­lismen inom bildkonsten och japansk konst hade stort inflytande. Arkitekter och konstnärer ville skapa allkonstverk och formgav allt från byggnader och möbler till textilier, kläder och minsta prydnadsföremål.

Tillbaka till början

Art nouveau arkitektur på Youtube

Tillbaka till början
jugendspegel_rh

Jugend - design och formgivning

Två olika jugendstilar utvecklades. Den ena kännetecknades av organiska, slingrande växt­former och framträdde redan under 1880-talet i Émile Gallés glaskonst. I början av 1890-talet byggdes de första jugend­bygg­na­der­na i Bryssel, ritade av Victor Horta och Henry van de Velde. De böljande linjerna togs över av Hec­tor Guimard, känd för utsmyckningen av tunnel­banestationerna i Paris.

Kera­mik och glas formades som frukter och fröhus och lamp­fötter som tallstammar. Lång­smala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lam­por och ljus­stakar och sträckte ut sig på keramik, glas och metall.

Antonin Daum och René Lalique gjorde jugendglas i Frankrike och Frederick Carder i USA. Louise Majorelle och Paul Follot ritade möbler i Frankrike och Bruno Paul i Tyskland. Georg Jensen gjorde smycken och Johan Rohde även möbler i Danmark. Den tjeckiske konstnären Alphonse Mucha gjorde tidstypiska affischer, omslag och kort och den säregne spanske arkitekten Antoni Gaudi kan räknas hit.

Bedroom furniture by Charles Rennie Mackintosh, via Wikimedia Commons

Den andra jugendstilen hade geometriska, raka former och företräddes av Charles Rennie Mackintosh i Skottland. Denna strama jugendstil inspirerades av Frank Lloyd Wright i USA och anammades i sin tur av Wiener Werk­stätte. I Tysk­land gjorde Rickard Riemerschmied strama jugendmöbler som förebådade funktionalismen. Bauhaus-skolan startade 1919.

Wien blev centrum för den strama jugendstilen med Wiener Seccession , en sammanslutning av konst­närer grundad 1897. Bland de främ­sta företrädarna var Otto Wagner, Josef Hoffmann, Gustav Klimt, Koloman Moser och Joseph Maria Olbrich.

I Wien fanns också Wiener Werkstätte, ateljé och verkstäder för konsthantverk 1903-­32, i syfte att förena konst och hantverk med inspiration från Arts and Crafts-rörelsen. Hant­verkaren var lika viktig som formgivaren/­konstnären. Det strama form­språket utan historiska förebilder pekade fram mot funktio­na­lismen men materialen var dyrbara och kund­kretsen väl­be­ställd. Från mitten av 1910-talet avlöstes den stränga geometrin av en mjukare mer orna­mental stil av bl a Dago­bert Peche.

I Sverige företräddes den förra jugendstilen av Alf Wallander, som gjorde jugend­porslin hos Rörstrand och Gunnar Wenner­berg hos Gustavsberg. Herman Neujd, Albin Hamberg, Hilma Persson Hjelm, Karl Lundström och Nils Emil Lundström gjorde keramik. Betzy Ählström ritade glas liksom Anna Boberg, som även gjorde keramik.

Ferdinand Boberg var den ledande jugend­arkitekten. Andra framstående arki­tekt­er var Carl Westman och Erik Lallerstedt. Jugendmöbler ritades även av J A G Acke, Albin Elison och Gustav Fjaestad. Märta af Ekenstam och Olga Lanner gjorde smycken mm och Hugo Elmqvist lampor, ljusstakar och vaser. Även Jacob Ängman började i jugendstilen. Maja Sjöström var först med att använda jugendornamentik i sina textilier. Carl Bergsten närmade sig det strama, wienska form­språket och ritade också möbler.

Viktiga utställningar var Världsutställningarna i Chicago 1893 och Paris 1900, konstindustriut­ställningen i Turin 1902, Stock­holms­utställ­ningen 1897 och 1909 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Blomsterfönstret av Carl Larsson 1894, via Wikimedia CommonsKarin och Carl Larssons Sundborn och Ellen Key

De ideal för heminredning som Karin och Carl Larsson konstnärligt genomförde och avbildade i Lilla Hyttnäs i Sundborn och som Ellen Key propagerade för, går som en röd tråd genom svensk inredning under 1900-talet. En enkel heminredning i ljusa, klara färger.

Den var i sin tur inspirerad av den engelska Arts and Craft-rörel­sen och av jugendstilen. I Lilla Hyttnäs kan man också se spår av den svenska gustavianska stilen och den svenska allmogestilen.

Typiskt för jugendstilen

Tillbaka till början

Tidig jugend -organiska slingrande, böljande växtformer. Keramik och glas formas som frukter och fröhus. Lampfötter som tallstammar etc.
Mer eller mindre stiliserade, slingrande stjälkar vanligt ornament.
Långsmala, finlemmade kvinnogestalter förekom på bilder, bar upp lampor och ljusstakar, sträckte ut sig på keramik och glas.
I utländska mönster var iris och andra vattenväxter vanliga, i svenska mönster ser vi den svenska floran, gullviva och blåsippa etc.
Vattenmotiv var också vanligt inom keramiken, näckros, grodor och sjöjungfrur.
Sen jugend - geometriska former (från bl a Österrike och Skottland).
Den senare jugendstilen var rakare med kraftiga beslag.
Hela matsalsmöblemang i ek - stolar med hög rygg.
Dekor - en ros, ett äpple eller annan frukt i relief på stolar och skåp.
Nedtill på stolsbenen lökformade ansvällningar; stolen skulle växa upp ur golvet!
Björk förekom i tex sängkammarmöbler.
Kraftiga, typiska möbelbeslag.
Tidstypiska är taklampor i hamrat järn eller koppar och bordslampor med släta kupor i starka färger.
Riktigt eleganta bordslampor med överfångsglas av Gallétyp.
I motsats till den tyngre varianten fanns en stil med vitmålade möbler och lätta vita broderade gardiner.
Typiska jugendrosor broderades på dukar, gardiner och bonader. De senare med sentenser.
Jugendfönstren fick smårutor i ovandelen. Växtdekor på fasaderna och rundade burspråk gav byggnaderna en typisk prägel.
Viktiga utställningar var Världsutställningen i Paris 1909, Stockholmsutställningen 1897 och utställningen i Malmö 1914.

Samhälle - kring 1900

Tillbaka till början

År 1900 har Sverige 5,1 milj invånare. 50% av befolkningen är sysselsatt med jordbruk och fiske. 1891 tar staten över ansvaret för landsvägarna från bönderna.

1898 bildas LO och 1902 SAF. 1905 upplöses unionen mellan Norge och Sverige och liberalen Karl Staaff blir statsminister i Sverige. Gustav V bliv kung 1907.

Svenska företag utvecklas, SKF t ex med Sven Winqvists kullager. I USA tillverkas den första serietillverkade T-Forden.

Första världskriget pågår 1914 -18 och ryska revolutionen inträffar 1917.

I Sverige går 300 000 arbetare ut i storstrejk 1909 och samma år införs allmän rösträtt för män (kvinnor får rösta första gången 1921). 1914 demonstrerar bönderna i Bondetåget.

Kultur - kring 1900

Tillbaka till början

Gammelstavningen (f blir v etc) tas bort 1906. Vid sekelskiftet propagerar Ellen Key och Carl Larsson för konstens popularisering. August Strindberg skriver Ett drömspel.

Modernismen tar sin början med en utställning i Paris 1905 med "le fauves" (vilddjuren), Henri Matisse, Raoul Dufy m fl, och sprider sig till Sverige och "1909 års män".

Marcel Proust skriver första delen av romanen På spaning efter den tid som flytt 1913. Dan Andersson ger ut sina Kolarvisor i Sverige 1914.

omslagbFör enskilda formgivare m fl är källan boken De formade 1900-talet av Eva Atle Bjarnestam, se Design a-ö.

Tillbaka till början

 

©: Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset, 2001, 2010