Stilen inomhus

Stilen inomhus - från början ...

fastnade vi för proportionerna, ljuset och färgerna. Därför har vi varit noga med att inte göra ingrepp i planlösningen och vi har aldrig haft ambitionen att totalrenovera huset. Vi var tacksamma över att huset stått tomt länge och inte blivit utsatt för några ingrepp och renoveringar.

Vi var fascinerade av lister och foder - höga tvådelade golvlister - högst i salen och något lägre i rummen och allra lägst i köket.

Vi har hela tiden varit rädda att förlora vårt som vi kallar det "gamla Tomasbo", t ex salen (se bilden nedan). De breda, oskarvade golvbräderna, det pappspända taket, den handmålade taklisten och den ursprungliga enda tapeten från 1880-talet.

I slutet av 1980-talet fick vi en sommardag besök av en gammal man, som var nyfiken på huset och med stapplande steg kom in i salen och utbrast med glädje i rösten "här har jag dansat må ni tro". Det hade han gjort på Per-Augusts femtioårsdag på 1920-talet! Han kände igen sig för ingenting hade gjorts om i rummet.

Och vi blev påminda om att man egentligen bara förvaltar ett hus. Det kommer andra efter oss...
Tillbaka till början

Inspirationskällor

Vi hade ibland svårt att formulera de kvaliteter vi såg. Det fanns och finns fortfarande en sådan renoveringsiver och nästan rädsla för ytor som inte är nyspacklade och nymålade. Vi hämtade argument och förståelse i boken Så renoveras torp och gårdar och längre fram i Ola Nylanders böcker Bostaden som arkitektur och Arkitekturens inre hemligheter.

ljus11b_rh De omätbara värden Ola Nylander skriver om är bl a
Omsorg om material och detaljer
Omslutenhet och öppenhet
Dagsljus
Att rummen kan användas till olika ändamål
Axialitet - genomblick och fri sikt
Rörelse - rundgång
Rummens sammanhang och gränser - helhet och balans >>> Läs mer om omätbara kvaliteter
Tillbaka till början

Stilen inne - så här gjorde vi

Gamla svenska hus brukar vara byggda som enkelstugor eller parstugor, ibland med tillbyggningar.

Vårt hus har en typisk sexdelad plan (bild 1), som blev vanlig under 1700-talet, först för prästgårdar o dyl, men som så småningom under mitten av 1800-talet blev vanlig för större bondgårdar. Typiskt för den sexdelade planen är att salen, den gamla gäststugan, ligger mitt i huset. När köken flyttades in i bostadshusen från separata byggnader, placerades det i en av hörnkammarna. Eldstäderna är placerade kring två skorstensstockar.
Övervåningen har ett rum på varje sida och en skrubb i varje hörn.
kok23skapb_rh Vårt hus byggdes före 1886. Bakom tapeten i salen hittade vi en tidning från det året.

Köket hade fått pärlspontsinredning någon gång i början av 1900-talet. Ursprungligen hade väggarna varit schablonmålade i köket. Vi hittade den gamla målningen bakom ett skåp (bild 2).
stilinnetrappb_rh I trappan upp till övervåningen finns en liknande målning kvar. Trots att den är sliten har vi den kvar (bild 3).
Tillbaka till början

Golven är egentligen ett kapitel för sig. Trots att vi var så fascinerade av de genuina golven med breda oskarvade bräder, slipade vi några golv och lackade. Vi tyckte att bl a hallgolvet och köksgolvet behövde den behandlingen. Vi hade inte gjort om det om det hade varit idag. Vårt nya köksgolv har vi oljat, men vi ångrar att vi inte bara behandlade det med såpa.
Vi får många frågor om golv och golvbehandling. Nuförtiden är människor så indoktrinerade att allt ska vara nerslipat, lackat, fläckfritt och blankt, att det nästan känns svårt att hävda att trä är slitstarkt och att det åldras vackert trots en del fläckar och slitage. Det är fortfarande en njutning att gå på det oskarvade, grå salsgolvet, även om man kan riskera en flisa i foten (bild uppe till höger).
Den golvbehandling som kanske mest påminner om gamla golv är att luta golvet med en svag lösning. Man kan också ta lite pigment i så att man får en ljusare kulör.
Tillbaka till början