Skorstenar - renovering

från början ...
såg skorstenarna bedrövliga ut. De 4-5 översta skiften av tegelstenarna var raserade eller sönderfrusna vilket innebar att rökkanalerna var fulla med tegelbitar och murbruksrester. Med andra ord - det var helt igentäppt. Även den utvändiga putsen på murstockarna på vinden var mer eller mindre helt frostsprängd och borta.
RÃ¥d och tips
Börja alltid med att rådfråga din sotarmästare, men var samtidigt lite påstridig. Idag behöver man inte mura om alla skorstenar om de är otäta. Det är ganska enkelt och inte särskilt dyrt att sätta in insatsrör i de befintliga kanalerna. Och ibland kan bara en av flera kanaler vara otät.
En vanlig utdömningsåtgärd från sotaren är när anslutningen mellan rökkanal och en kakelugn är otät, det blir oftast omedelbart eldningsförbud. Detta orsakas ofta av att kakelugnens tyngd gör att den sjunker lite och lutar framåt så att en spricka uppstår i anslutningen till rökkanalen.
Många kakelugnar står oanvända på grund av detta. Det kan emellertid vara ganska enkelt att åtgärda felet. Man behöver oftast bara plocka ner de allra översta delarna på kakelugnen för att komma åt kanalen och ersätta denna med ett plåtrör. Kakelugnar är fogade med lera så det är lätt att plocka isär delarna.
Förr fick man ha flera eldstäder till en och samma rökkanal. Numera gäller en eldstad, en rökkanal. Om man har behov av två eldstäder i samma kanal kan man lösa det med insatsrör dvs två rör i en kanal. Kanalerna i gamla hus är ofta stora.
Vid renovering och omputsning av skorstenar, var noga med att alltid använda kalkbruk eller murbruk med mycket kalk i. Kalkbruket är mer elastiskt till skillnad mot cementbruk, som blir för hårt och därför lätt spricker.
Avtäckningen överst på skorstenen med väl tilltagen droppkant och plåtavtäckningen mellan skorsten och tak är viktiga detaljer. Är dessa i dåligt skick förkortas skorstenens livslängd dramantiskt.
Så här gjorde vi
Första åtgärden blev att mura om skorstenarna ovan tak. Nästa åtgärd att slå hål på strategiska ställen i murstockarna på vinden och försöka plocka bort allt som fallit ner. Därnäst att slå hål ovanför samtliga spjäll och plocka bort resterande nedfall. Nu hade vi fått fritt drag i piporna igen. Omputsning av delarna på vinden gjordes också.
Nu kunde vår sotarmästare komma och provtrycka och det var ok att elda i husets två kakelugnar och vedspisar.
Vi fick snabbt bra fyr i kakelugnarna, men den ena vedspisen var det svårt att få drag i. Det osade hela tiden. Eftersom vi trodde att piporna var ok försökte vi sätta in en kanalfläkt för att få drag. I samband med detta upptäckte vi att fler stenar som fastnat. Efter en tredje rensning fungerade alla spisar.
Så småningom ersattes den ena vedspisen med en kakelugn - se under kakelugnar.
När övervåningen inreddes installerades en bergslagskamin, se detta avsnitt.
I samband med den första skorstensrenoveringen gjordes avtäckningen med en betonggjutning, som liknande det tidigare utförandet. Det skulle senare visa sig vara en dålig lösning då kransen frös sönder efter några år. Det kan ha berott på värmeväxling och kondens. En ny krans, nu murad och putsad och plåtavtäckning med huv fick göras ca 10 år efter första renoveringen. Efter ytterligare 10 år är skorstenarna helt intakta.
© Ulf Bjarnestam, Drängahuset, 2010



