Skorstenar - renovering

vm130bildskorstenfrån början ...
såg skorstenarna bedrövliga ut. De 4-5 översta skiften av tegelstenarna var raserade eller sönderfrusna vilket innebar att rökkanalerna var fulla med tegelbitar och murbruksrester. Med andra ord - det var helt igentäppt. Även den utvändiga putsen på murstockarna på vinden var mer eller mindre helt frostsprängd och borta.

RÃ¥d och tips
Börja alltid med att rådfråga din sotarmästare, men var samtidigt lite påstridig. Idag behöver man inte mura om alla skorstenar om de är otäta. Det är ganska enkelt och inte särskilt dyrt att sätta in insatsrör i de befintliga kanalerna. Och ibland kan bara en av flera kanaler vara otät.

En vanlig utdömningsÃ¥tgärd frÃ¥n sotaren är när anslutningen mellan rökkanal och en kakelugn är otät, det blir oftast omedelbart eldningsförbud. Detta orsakas ofta av att kakelugnens tyngd gör att den sjunker lite och lutar framÃ¥t sÃ¥ att en spricka uppstÃ¥r i anslutningen till rökkanalen.

MÃ¥nga kakelugnar stÃ¥r oanvända pÃ¥ grund av detta. Det kan emellertid vara ganska enkelt att Ã¥tgärda felet. Man behöver oftast bara plocka ner de allra översta delarna pÃ¥ kakelugnen för att komma Ã¥t kanalen och ersätta denna med ett plÃ¥trör. Kakelugnar är fogade med lera sÃ¥ det är lätt att plocka isär delarna.

Förr fick man ha flera eldstäder till en och samma rökkanal. Numera gäller en eldstad, en rökkanal. Om man har behov av tvÃ¥ eldstäder i samma kanal kan man lösa det med insatsrör dvs tvÃ¥ rör i en kanal. Kanalerna i gamla hus är ofta stora.

Vid renovering och omputsning av skorstenar, var noga med att alltid använda kalkbruk eller murbruk med mycket kalk i. Kalkbruket är mer elastiskt till skillnad mot cementbruk, som blir för hårt och därför lätt spricker.

Avtäckningen överst på skorstenen med väl tilltagen droppkant och plåtavtäckningen mellan skorsten och tak är viktiga detaljer. Är dessa i dåligt skick förkortas skorstenens livslängd dramantiskt.

Så här gjorde vi
Första Ã¥tgärden blev att mura om skorstenarna ovan tak. Nästa Ã¥tgärd att slÃ¥ hÃ¥l pÃ¥ strategiska ställen i murstockarna pÃ¥ vinden och försöka plocka bort allt som fallit ner. Därnäst att slÃ¥ hÃ¥l ovanför samtliga spjäll och plocka bort resterande nedfall. Nu hade vi fÃ¥tt fritt drag i piporna igen. Omputsning av delarna pÃ¥ vinden gjordes ocksÃ¥.

Nu kunde vÃ¥r sotarmästare komma och provtrycka och det var ok att elda i husets tvÃ¥ kakelugnar och vedspisar.

Vi fick snabbt bra fyr i kakelugnarna, men den ena vedspisen var det svÃ¥rt att fÃ¥ drag i. Det osade hela tiden. Eftersom vi trodde att piporna var ok försökte vi sätta in en kanalfläkt för att fÃ¥ drag. I samband med detta upptäckte vi att fler stenar som fastnat. Efter en tredje rensning fungerade alla spisar.

Så småningom ersattes den ena vedspisen med en kakelugn - se under kakelugnar.

När Ã¶vervÃ¥ningen inreddes installerades en bergslagskamin, se detta avsnitt.

I samband med den första skorstensrenoveringen gjordes avtäckningen med en betonggjutning, som liknande det tidigare utförandet. Det skulle senare visa sig vara en dålig lösning då kransen frös sönder efter några år. Det kan ha berott på värmeväxling och kondens. En ny krans, nu murad och putsad och plåtavtäckning med huv fick göras ca 10 år efter första renoveringen. Efter ytterligare 10 år är skorstenarna helt intakta.


© Ulf Bjarnestam, Drängahuset, 2010