Gotisk stil

gotik_spetsbage, Bild: Byggnadsindustrien, Sthlm 1918 Gotiken
1200 - 1500

Typiskt för gotiken - spetsbågar, katedraler

Ordet gotik är från början ett skällsord i Italien för en barbarisk stil som uppkom i Frankrike omkring 1150. Gotiken var en vidareutveckling av den romanska stilen. Med ny valvslagningsteknik kunde man göra bågarna spetsiga och djärva och bygga höga och mäktiga kyrkorum.

gotik_stil2, Bild: Byggnadsindustrien, Sthlm 1918 Ytorna på möbler och föremål gjordes till gallerverk. Utsmyckningarna bestod av veckornament eller snirklade växtrankor.

Glasmåleriet blomstrade under gotiken liksom smideshantverket, vilket påverkade utformning av möbler och föremål. På enklare gotiska arbeten har man ofta uteslutit bildsnideriarbetet och nöjt sig med den utsmyckning som beslagen gav. Under gotiken vävdes också vackra gobelänger.

Gotiken har påverkat senare allmogearbeten.

gotik_ornament1 gotik_ornament2 gotik_ornament3

Stora gotiska kyrkor byggdes i Frankrike och England, till exempel Notre-Dame i Paris och Westminster Abbey i London. Gotiken kom till Sverige från dessa länder men också från norra Tyskland. Det franska inflytandet kan ses i domkyrkorna i Skara och Uppsala, det engelska i Linköpings domkyrka, där också ett tyskt inflytande kan ses. Ett annat exempel är klosterkyrkan i Vadstena, som liksom Linköpings domkyrka byggdes i kalksten. Det byggdes många landsortskyrkor av tegel med spetsbågiga ribbvalv under 1300- och 1400-talen.

På Gotland användes den egna kalkstenen. Under 1200- och 1300-talen byggde man om och förstorade många kyrkor på den gotländska landsbygden i en provinsiell gotisk stil. Här fick glasfönstermålningarna konkurrens av både väggmålningar och valvmålningar. Utvändigt försågs kyrkorna med nya och spetsbågiga portaler.

Konsten blev mer realistisk. Man skapade en ny typ av madonnabilder, som fick ett mera jordnära uttryck och i bilder av den korsfäste Kristus uttrycktes lidandet starkare än tidigare.

Under gotiken försvann måleriet från kyrkväggarna men återkfanns i stället i kyrkfönster och på altarbord och altarskåp. Inte bara kyrkan utan kungar och adelsmän blev beställare av konst, till exempel bildvävnader för väggarna. Ur detta föddes så småninom den målade tavlan.