Formgivare mm på S

Saint Laurent, Yves

Fransk modeskapare, 1936 - 2008. Vid modehuset Dior 1957-61. Egen verksamhet från 1962. Öpp­na­de butiker, Rive Gauche, 1966 för designade konfektionskläder. Skapade många trender och modestilar på 1960- och 70-talen. Lanserade skepparkavajen, safarijackan, knäbyxorna, byxdräkten, kava­jen, knytblusen, smokingen och trench­coaten för damer. Även designat herrkläder och husgeråd. Lästips: Teboul, Yves Saint Laurent, 2002. Hemsida: www.ysl.com

Salto, Axel

Dansk målare, grafiker, konsthantverkare och författare, 1889-1961. Vid Bing & Grøndahl 1923-25. Medverkade med sitt s k mjuka pors­­lin vid Parisutställningen 1925. Började ar­beta med stengods hos Carl Halier 1929-30. Hos Nathalie Krebs i Islev 1931-32. Vid Den Kongelige Porcelains­fabrik 1933-61. Sten­god­set, ornamentet och glasyren samspelade har­moniskt i hans olika stilar; den räfflade stilen, den knoppiga stilen, där ”tingens inneboende kraft” kommer till uttryck under ytan och den spirande stilen, där kraften bryter ut och pressar sig fram. Gjorde också oglaserat stengods. Formgav och illust­rerade böcker, ritade textiltryck, glas och smycken mm. Gav ut böckerna Saltos keramik 1930 och Keramikens väsen 1946. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1952:197; Axel Salto : grafiker, kera­miker och textilkonstnär, 1958; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1946 (Stig Lindberg skriver om utställning på NK).

Sampe, Astrid

Textilkonstnär och organisatör, 1909-2002. En av de stora förnyarna inom svensk in­dustri­­textil. Till NK:s Textil­kammare 1936; chef 1937-71. Hade stor framgång vid utställ­ningar­na i Paris 1937 och New York 1939, då Swe­dish modern blev ett begrepp. Ritade texti­lier, t ex Liljerand, Liljeruta och Versailles och nu­mera klassiska mönster för Kasthall och Al­me­dahls. Knöt kända konstnärer till Textil­kammaren, t ex Sven Markelius, Arne Jacob­sen, Stig Lindberg m fl. Gjorde den fram­gångs­rika kollektionen Signerad textil 1954 med inbjudna konstnärer, några av textilierna är åter i produktion. Introducerade Lin­ne­linjen 1955. Experimenterade med glasfiber och gjorde dator­program­merade mönster i sam­arbete med IBM. Medverkade vid inred­ningen av Trygg-Hansas huvudkontor i Stock­holm. Gav ut boken Textil bilderbok 1948 till­sam­mans med Vera Diurson. HonRDI 1949. Lästips: Nationalmuseum, utställningskatalog 1984:­476; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Fiell, Scandinavian design, 2002; Nilsson, Astrid Sampe och NK:s Tex­til­kam­mare, Konstvet inst, Sthlms univ 2002; Form 1962, 1983:2: Antik&Auktion 1990:­7/8; Scandinavian journal of design history, 1996; ASF.

Sandström, Helena

Silversmed och smyckeformgivare, f 1970. Verksam i egen regi från 1998. Gjort corpusarbeten och smycken i både tradiotionella och okonventionella material, t ex halssmycken med tunn guldtråd och äggskal eller en fjäder samt tunna armband i sidenorganza och ädelstenar. Hennes arbeten kan ses som ett inlägg mot den förutsägbara modernistiska traditionen. Lästips: DN 2004-02-22.

_ _ _

Hemsida för Helena Sandström >>>

Sandström, Margareth

Guldsmed och smyckekonstnär, f 1950. Guld- och silversmedja från 1973 i Linköping tillsammans med maken Peter de Wit. Båda blev pionjärer inom smyckekonsten och introducerade internatio­nella strömningar i Sverige. Även tecknat kroki. Djärv som konstnär och skicklig som guldsmed. Experimenterat med smycken av silver, guld och emalj med kvinnofigurer. Gjort broscher med ett slags modellmåleri i emalj under 1980-talet. Utnyttjat spänningen mellan en geometrisk och en organisk formvärld i sina stora men ändå lätta smycken. Gjort biskopskräkla för Linköpings stift 1996 tillsammans med Peter de Wit. Lästips: Form 1991:2, 1993:6. Hemsida: www.sandstrom-dewit.com

Sason, Sixten

Industridesigner och teknisk illustratör, 1912-67. Svensk industri­designs nestor. Började som bildhuggare i faderns sten­hug­geri. Teck­nade motorcyklar för Husqvarna redan på 1930-talet. Samarbetade med SAAB från 1939; ritade Saab 92 1947, inspirerad av SAAB:s flygplansmodeller och den ameri­kanska strömlinjeformen. Formgav också Saab 99 1967. Ritade även den första enögda spegel­reflex­kameran tillsammans med Victor Hasselblad 1948.Strömlinjeformen gick igen i dammsugare, våffeljärn, symaskiner och mo­tor­sågar för Electrolux och Hus­qvarna. Hans bilmodeller kan beses på SAAB-museet i Trollhättan. Lästips: Brunnström, Svensk industri­de­sign, 1997; Sparke, Design : 1900-ta­lets pionjärer, 1999; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1957 (Från idé till kompromiss), 1980:6.

Scarfatti, Gino

Italiensk belysningsdesigner, f 1912. Grun­dade belysningsfirman Arteluce 1939. För­grunds­gestalt inom sitt område. Använt sig av neon, plast och rörliga delar. Tillverkade den första halogenlampan i bordsformat 1971. Arbetat för Olivetti i Barcelona samt hotell Hilton i Rom.

Schiaparelli, Elsa

Italiensk modeskapare, 1890-1973. Till Paris i början av 1920-talet. Etablerade sitt modehus 1927. Nyskapande och teatralisk; började med spektakulära jumprar och gjorde dräkter, hattar och vantar med surrealistiska drag. Lanserade 1937 sin egen moderfärg, chockrosa. Berömd för sin parfym, Shocking, med flaska formad som Mae West. Storhetstid på 1930-talet; verksam till 1954. Lästips: White, Elsa Schiaparelli : empress of Paris fashion, 1986; Baudot, Elsa Schiaparelli, 1997; Blum, Shocking! : the art and fashion of Elsa Schiaparelli, 2003. Hemsida: www.schiaparelli.com

Schlyter, Caroline

Skulptör och möbelformgivare, f 1961. Stolen Lilla-h 1989, formad som bokstaven h i skiftlimmad björkfanér gjordes i tjugo numrerade, handsignerade exemplar samt tio onumrerade och brännstämplade. Stolen blev känd in­ter­nationellt och inköpt till olika designmuseer. Den har följts upp av familjen h. Mamma, pappa, barn, Tripp, Trapp, Trull, är omegaformade bord i olika storlekar, Lilla m en rundad barnstol, Moster är en hög, kurvig spegel, Älskaren en tresitsig fästmanssoffa och slutligen Fido, en tevagn. Gav ut skriften Caroline Schlyter : möbler 1995. Lästips: Antik&Auktion 1999:11; Sköna hem 2001:10. Hemsida: www.carolineschlyter.com

Schulz, Otto

Tysk-svensk inredningsarkitekt och möbel­form­givare, 1882-1970. Drev möbel­före­taget Boet i Göteborg 1920-50. Gav också ut tid­skrif­ten Boet, en månadsskrift för hemkultur, hantverk och konstindustri, 1928-1940. Ska­pade bl a ”Bo-möbler med grup­pe­rings­möj­lig­heter”, utbyggbara bord, skåp, hyllor och sek­tions­fåtöljer i tre olika stilar.