Formgivare mm på R

Rampell, Linda

 

 

Designforskare och författare, f 1971. Gav ut boken Designatlas, en resa genom designteorin 1845-2002 där hennes akademiska avhandling ingår. Startade designföreningen Code och har även givit ut designromanen Zoo 2000. Kritiserar den smakfostran som har dominerat under 1900-talet. Lästips: Form 2003:6 (Code).

Rantanen, Kirsti

 

 

Finländsk textilkonstnär, f 1930. Formgav möbel- och inredningstextilier från 1950-talet. Övergick till fritt konstnärligt skapande på 1970-talet. Gjort textila skulpturer som före­nar primitiv teknik och abstrakta former. Lä­rare vid Konstindustriella högskolan i Hel­sing­fors 1959-89. Första textilkonstnär som fick en konstnärs­professur 1983-88. Lästips: Form 1988:1; Konstperspektiv 1988; Hemslöjden 1989:3.

RDI, HonRDI

 

 

Medlem i The Faculty of Royal Designers for Industry vid Royal Society of Arts i London. Omfattar ca tvÃ¥hundra industridesigner i Storbritannien. Sedan 1936 utser Royal Society även internationellt framstÃ¥ende form­givare till heders­medlemmar. De har dÃ¥ rätt att an­vända beteck­ningen HonRDI, Honorary Royal Designer for Industry, efter sina namn. Hittills har fyra svenskar fÃ¥tt utmärkelsen: Edward Hald, Bruno Maths­son, Sigurd Persson och Astrid Sampe. Hemsida: www.thersa.org

Reijmyre glasbruk

 

 

Glasbruk i Reijmyre, Östergötland, grundat 1810. Till­verk­ning av buteljer, apoteksglas, fönster­glas och bruksglas. Även tillverk­ning av blått glas. Först i Sverige med pressglas från 1840-talet. Mot slutet av 1800-talet även glas med skärslipade eller etsade dekorer. Form­givare: Betzy Ählström 1901-02, Anna Boberg 1901-02, Ferdinand Boberg 1907-09, Alf Wallander 1908-14. De ritade konst­glas i överfång och i marqueterie de verre, med mönster i jugendstil, oftast utförda av Axel Enoch Boman. Andra konstnärer har varit Ellen Meyer, Greta Welander, Edvin Ollers 1918-19, Sten Branzell och Axel Tör­ne­man på 1920-talet, Björn Trägårdh 1937, Monica Bratt 1937-58, Paul Kedelv 1956-77, Berit Ternell, Tyko Axelsoson 1957-81, Tyra Lund­gren 1960, Johnny Mattsson 1960-65, Tom Möller 1960-67, Milan Vobruba 1968, Carl-Arne Breger, Bert Kindåker 1981- , Mar­ga­reta Hennix 1993-, Eva Lilja Löwenhielm, Carina Seth Andersson m fl. I glashyttan kan man på nära håll följa glastillverkningen. Lästips: Nis­beth & Fogelberg, Reijmyre glasbruk, 1960; Form 1960; Antik&Auktion 1995:1. Hemsida: http://www.reijmyre.se/

Reuterberg, Tina

 

 

Keramiker, f 1967. Verksam från 1995. Blivit uppmärk­sam­mad för sina intuitiva, lekfulla och uttrycksfulla kärl, krukor och korgar och ornamentala skulpturer i Axel Saltos anda. Byggt sina kärl som pussel, som vuxit fram under arbetets gång.Använt klassiska, blyhaltiga glasyrer som sprutas med airbrush eller penslats för hand. Varit verksam och undervisat i USA. Lästips: Form 2000:1 och 6.

Reuterswärd, Anika

Inredningsarkitekt, möbelform­givare och inredningsjournalist, f 1936. Har arbetat som konsult för inredning och design. Gjort reportage för Femina på 1970-talet, Sköna Hem på 1980-talet och för Elle Interiör på 1990-talet. Ritat glas, porslin och tapet­mönster för IKEA, tyg- och tapetkollektion för Duro och Tampella på 1970-talet. Gjort offentliga inredningar, interiörer hos NK, Svenskt Tenn m fl, var utställningsarkitekt på Läckö Slott på 1980-talet. Formgivit ett femtiotal olika möbelmodeller för Fogia från 1988, sittmöbler, matrums- och sovrumsmöbler.

Richter, Nirvan

 

 

Arkitekt, möbelformgivare och möbel­snick­are, f 1954. Startade företaget Norrgavel i Lund 1993. Inspirerad av japansk arkitektur, shaker­rörel­sens möbler, danskt 50-tal och folklig allmoge. Ritat sakliga och sittvänliga möb­­ler, t ex länsstolen från 1993 som blivit något av en symbol för företaget. Lästips: Helgeson, Svenska Former, 2000; Beckman & Helgeson, Hur kan inredning vara viktig när världen ser ut som den gör? 2005 Form 1993:6, 1999:1 (om Norrgavel).

Rietveld, Gerrit

 

 

Nederländsk arkitekt och möbelformgivare, 1888-1964. Tillhörde De Stijl 1917-27. Såg formgivningen av hus, inredningar och möbler som en helhet, inspirerad av Frank Lloyd Wright. Gjorde redan 1917/­­18 den första versionen av sin berömda, geo­metriska Röd-Blå-stol; utvecklade sedan stolen fram till 1923. Gjorde stolar i stålrör och ply­wood i slutet av 1920-talet. Stolen Zig-Zag 1932-34 i trä pekade frammot 1960-talets plaststolar i ett stycke. Möblerna återupptäcktes i samband med reaktionen mot funktionalismen efter 1950-talet. Cassina har rättig­heterna till hans möbler. Lästips: Küper, Gerrit Th Rietveld, the complete works 1888-1964, 1992; Vöge, The complete Riet­veld furniture, 1993; Penny Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Rodtjenko, Aleksandr

Sovjetisk konstnär, formgivare och fotograf, 1891-1956. Ibland stavas namnet även Rodchenko. Le­dande rysk konstruktivist, använde sig av rena, geometriska former. Ägnade sig utöver sitt konstnärskap åt industriell formgivning under 1920-talet, gjorde t ex avantgardistiska af­fisch­er, bokomslag, kläder, inredningar och sce­no­gra­fi. Ritade ett arbetarkafé, som väckte uppmärksamhet, till den sov­je­tiska paviljongen på utställningen i Paris 1925. Hade stort inflytande på Bauhaus-skolan. Läs­­tips: Margolin, The struggle for uto­pia : Rodchenko, Lissitzky, Moholy-Nagy, 1997; Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999.

Rosén, David

 

 

Möbelformgivare (1910-93). Ritade möbler för NK, bl a barskåp och exklusiva möbler under 1930-­­talet, men också möbel­serien Futura från 1949. Ritade möbler för Trivaserien, bl a sof­fan Parad 3, fåtöljen Mito och stolen Tokyo. Formgav bord med emaljerade skivor med dekor av Stig Lindberg och Algot Törneman. Med­verkade vid inredningen av Dag Ham­mar­skjöldbib­lio­teket i FN-huset i New York i början av 1960-talet.