Formgivare mm på P och Q

Palmqvist, Sven

Målare och glaskonstnär, 1906-84. Vid Orre­fors 1928-72. Började som assistent till Simon Gate. Arbetade som självständig konstnär från 1936 med både bruksglas och exklusivt konst­glas. Skapade vid experiment med graalglas se­rierna Kraka 1944 med ett inbyggt fint nät­mönster och Ravenna 1951, inspirerad av ita­lienska mosaiker och medeltida glasfönster. Gjor­­de Sant de Boeuf-glas i djuprött under­fång 1946. Serien Selena 1948 gjordes i en tjock, månskensfärgad kristall och Kantara, veckade skålar i färgat underfång, samma år. Utarbetade en metod att centrifugera glas och skapade serien Fuga 1954, en prisbillig var­dags­vara som kommit att bli symbol för 1950-talet. Fuga i färg blev Colora-serien. Ritade ser­visen Rhapsody 1958. Utförde monu­men­tala arbeten i stora kristallblock från slutet av 1950-talet. Lästips: Röhsska konstslöjdmuseet m fl, utställningskatalog 1984; Ljung­bergs­mu­seet, utställningskatalog 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Kalmar konstmuseum, utställningskatalog 2004; Form 1963; Antik&Auktion 1991:4; ASF.

Palotai, Gabor

Grafisk formgivare, f 1956 i Ungern. Egen verksamhet från 1988. En av Sveriges mer uppmärksammade grafiska formgivare, även internationellt. Arbetat med företagsprofileringar, varumärken förpackningar, böcker, illustrationer, affischer mm, skildrat i boken Maximizing The Audience 2001. Exempel på uppdragsgivare är Eniro, Telia, Tekniska museet, Arvinius förlag, KTH m fl. Undervisat vid Forsbergs skola, Beckmans designhögskola, Konstfack, HKD. Lästips: Form 1992:3. Hemsida: www.gaborpalotai.com

Panton, Verner

Dansk inredningsarkitekt och möbel­form­givare, 1926-98. Arbetade hos Arne Jacobsen 1950-52. Egen verksamhet från 1955. Verk­sam i Basel från 1962. Chefs­designer hos Fritz Hansen på 1970-talet. Formgav i nyskapande och okonventionell stil och gjorde uppmärksammade inredningar i starka färger. Formgav mattor, mö­bel­tyger och gardiner. Utvecklade plast­stolen Panton chair eller Stacking chair i ett enda stycke 1960, i produktion hos Herman Miller i USA 1967. Ritade stolen Cone-chair i strutformat 1958 och stolen System 1-2-3. Ritade lampserierna Flower pot 1968, Big Flower pot 1971, Ring Lights och VP-globe 1969 för Louis Poulsen och Kugellampen 1969 för J Lüber. Exempel på arkitektoniska möbler är Living Tower, ett torn med sittbås. Lästips: Verner Panton : lyset och farven, Trapholt, utställningskatalog 1998; Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Verner Panton : the collected works, Vitra design museum 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Scandinavian journal of design history 1998; Antik&Auktion 1999:9. Hemsida: www.vernerpanton.com

Dim lights Embed Embed this video on your site

Se också Niklas Maupoix' innehållsrika sajt Panton World!

Parisutställningen 1925

Utställningen arrangerades för att manifestera Frankrikes ledande position inom Europas konstindustri och konst­hant­verk och innebar kul­men för art déco stilen. Jacques Émile Ruhl­mann och René Lalique var tongivande för Frankrike. Carl Bergsten ritade Sveriges ele­ganta, klassicistiska utställnings­pa­viljong. Sverige tilldelades, näst efter Frank­rike, flest medaljer, 36 st. Simon Gate och Edward Hald fick sitt inter­nationella genombrott. Carl Hör­vik, Ivar Johnsson, Anna Petrus, Anders och Bess Wissler, Uno Åhren m fl ställde ut. Ut­ställ­ningens namn "Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes" gav upphov till benämningen art déco. Utställningen kritiserades för onödig lyx och brist på socialt engagemang. Ett undan­tag var Le Corbusiers paviljong l'Esprit Nou­veau, som fick stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens/­­funk­tio­na­lis­mens genombrott. Lästips: Form 1925 (genom­gång av olika länders paviljonger).

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Paulsson, Gregor

Konsthistoriker, 1889-1977. Intendent vid Na­tio­nal­mu­seum 1916-24; VD för Svenska Slöjd­föreningen 1920-34. Skrev boken Den nya arkitekturen 1916 och betonade konstens so­ciala dimension i skriften Vackrare var­dags­vara 1919. Var den svenska konstindustrins främsta teore­tik­er. Blev en stor förespråkare för funktio­na­lismen. General­kom­mis­sarie för Stock­holms­ut­ställ­­ningen 1930. Lästips: Form 1977:2/3.

Pehrson, Karl Axel

Konstnär, 1921 - 2005. Utöver sitt konstnärskap formgivit mönster för tryckta tyger, t ex Stratosphere och Delfinsk rörelse 1954, som ingick i Astrids Sampes Signerad textil. Har även formgivit det svenska filmpriset Guldbaggen. Offentliga utsmyckningar, t ex vid tunnelbanestationen Gärdet i Stockholm, vid Sturup, gobelänger för Riksbanken och ridå för Rundbergsskolan i Växjö m fl. Lästips: Bjurström, Karl Axel Pehrson, 1992; Linde, Karl Axel Pehrson, 1987.

Pekonen, Aili

Finländsk tecknare, journalist och formgivare 1907-86. Verksam som tecknare och journalist på Stockholms-Tidningen, bl a som krigskorrespondent i Finland 1939-40. Formgav skor och skinnkläder, bl a för Svenska Skobranschrådet 1945-57 och 1963-67 och för företag inom modebranschen. Lärare i modeteckning och -design vid Konstfack från 1956 till början av 1970-talet. Gav ut Hemmet som växer : Pekonen ritar och bertättar om en utställning på NK 1940.

Persson, Inger

Keramisk formgivare, f 1936. Vid Rörstrand 1959-71 och 1982-96. Formgav även för Knabstrup Keramiska Industri i Danmark på 1970-talet. Gjorde från mitten av 1960-talet rustikt, handdrejat och handdekorerat stengods. Skapade från slutet av 1960-talet serier anpassade till industriproduktionen, t ex teservisen Colette 1967 med handmålad koboltblå dekor med varianten Stinta. Gjorde den uppmärksammade serien Pop 1968-69 med tekannor och en serie vaser, fat och ljusstakar i färgglada emaljglasyrer; även en liten handdrejad serie, Polo, med samma glasyrer. Under 1980-talet kom Spirea 1982, vita vaser och skålar i porslin med en enkel reliefdekor och den ugnseldfasta serien Spisa 1983 med reliefdekor, vaser Cello 1985 och Ballongvaser med matta glasyrer i många olika färger 1986. Med­verkade i olika projekt hos Rörstrand, t ex Terrinprojektet 1986 och Den sagolika skålen 1988. Till Pro Arte-kollektion 1994 gjorde hon små flaskor, Snurran, med dekor i blått, grönt eller rött, burkar och flaskor i starka färger, Trippel, och veckade vaser, Starlet; t ill Plus projektet dekoren Tangent på teservis i fem olika färger. Läs­tips: Rörstrand inför 90-talet, 1990; Antik&­Auktion 2002:3. 

Persson, Sigurd

Ädelsmed, designer och skulptör, 1914-2003. Egen verkstad och designkontor i Stockholm 1942-80. Vid Kosta glasbruk 1967-81. ”Ett mång­faldens geni”, som gjorde kyrkligt silver, t ex altaruppsatser för kyrkorna i Sunne 1954 och Åmål 1955, profant cor­pus­silver, kaffe­kannor och bestick i silver, t ex Ultra samt personliga, både strama och lekfulla smycken. Hans stora, skulpturala ringar väckte uppseende i början av 1960-talet. Formgav Global, dubbelkarott i rostfritt 1952, besticken Servus i rostfritt 1956 och serverings­bricka för SAS 1958. Ritade stolar i stålrör och plywood för Åry Stålmöbler på 1960-talet. Gjorde underfångsglas i färg och glas med graverade dekorer av Lisa Bauer samt Slottsservisen vid Kosta under 1970-talet. De­signa­de den nya femkronan 1975, gryt­­serien Gunda 1977 och sopborste med skyffel i plast och aluminium för Kronborsten 1985. Samarbetade med Jan-Erik Ritzman vid Transjö Hytta från början av 1980-talet och arbetade bl a i panacheteknik. Gav ut en rad böcker om sina egna verk med bilder av Sune Sun­dahl. HonRDI 1987. Lästips: Widman, Sigurd Pers­son: En mästare i form, 1994; Gran­ström, Sigurd Persson : Nya vägar till ett smycke, Konstvet inst, Sthlms univ, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandinavian design, 2002; Form 1960, 1963, 1967, 1973:1, 1985:9, 1989:4; Antik&Auktion 1987:2, 1998:2, 2001:5.

Persson-Melin, Signe

Keramiker och glaskonstnär, f 1925. Egen verkstad i Malmö 1951-66 och från 1998. Gjort rustik bruks­­kera­mik i enkla och funktionella former samt kannor och skålar i stengods. Genombrott vid Helsing­borgs­mässan 1955 med krydd­bur­kar i lera och vit tennglasyr. Uppdrag för Kosta Boda, Boda Nova, Höganäs Keramik och Rörstrand. Gjorde serviser för Boda Nova, t ex Chess1971 och Signum 1994; även bestick och glas Signum. Ritade tekannor i stengods, servisen Primeur och À la Carte för Rörstrand 1980. Formgav glasen Ruben för Boda 1967, Spark­ling 1971 samt Bouquet 1972 . Betonade starkt nytto­as­pekt, t ex i Sill i kvadrat 1969 för Boda samt Original i glas och kork 1971. Offentliga utsmyckningar, bl a för T-centralen i Stockholm tillsammans med Anders Österlin 1956-57 och Nya Folkets Hus i Stockholm tillsam­mans med Anders Liljefors 1959-60 samt altarskärm i stengodsmosaik för Trönö kyrka utanför Söderhamn 2001. Lärare och professor vid Konstfack 1985-90 och 1993-95. Lun­ning­priset 1958. Lästips: Röhsska museet, utställ­ningskatalog 1996; Wickman, Signe Persson-Melin: Keramiker och formgivare, 1997; Svenska hem 1953:3; Form 1988: 7, 1994:3; Antik&Auktion 1995:2.

_ _ _

Jan Norrman och Kerstin Wickman Signe Persson-Melin : keramiker och formgivare 2008