Formgivare mm på L

Lagerbielke, Erika

Glaskonstnär och industridesigner, f 1960. Vid Orrefors från 1982/83. Använt slipad över- och underfångsteknik. Säker färg- och form­känsla. Gjort serviserna Intermezzo 1985 med en blå, grön eller svart droppe i glasets ben, Vintage 1986, Crescendo 1987, Merlot 1995, Diffe­rence 2002, Imperial och Taste. Gjort drivna skålar och vaser, Louise, i grönt och blått och snapsglasen Ceremony på höga ben och tillhörande ljuslyktor 2004. Gjort offentliga utsmyckningar i egen regi tillsammans med maken Tomas Åhlman utfört i planglas, t ex för Folkets Park i Nykvarn samt korfönster i Emmaboda kyrka 2000. Lästips: Form 1987:7: Glas och porslin 2001:2.

Lagerhem Ullberg, Gunilla

Textilformgivare, f 1955. Formgivit mattor, tyger och tapeter för NK, IKEA och Svenskt Tenn. Knuten till Kasthall från 1987, t ex Häggå 1988 och ryamattan Moss 2000, och till Kinnasand från 1997. Förnyat hårgarns- och ullmattorna med strama mönster i raffinerade färg­kombi­nationer. Gjort mattor för EU-kommissionen i Bryssel, Drottningholms slottskapell, flossamatta för audiensrummet och för museet Tre Kronor på Stockholms slott 2002, samtliga vävda av Handarbetets vänner. Har även förnyat broderisatser samt gjort en väggtextil för Norrtälje sjukhus. Lästips: Helgeson, Svenska former, 2000; Dahlin-Ros, Textilrikets hemligheter, 2002.

Laholms keramik

Längs Lagan i Halland fanns lättillgänglig blålera och många krukmakerier. Julius Nilsson kom till Laholm 1873 som lärling. Efter perioder i Danmark övertog han J C Boséns verkstad, som i sin tur övertogs av Anders Larsson 1923. S önerna Olof och Nils Larsson tog över 1931 och bildade Bröderna Lars­sons Keramikverkstad från slutet av 1930-talet; från 1946 Laholms Keramik. I ett tidigare laxrökeri ligger Laholms Keramikmuseum som visar Laholms betydelse som krukmakarstad. Lästips: Lindwall-Nordin, Laholmskeramik, 1999.

Lallerstedt, Lars

Industridesigner, f 1938. Egen verksamhet från 1963. En av de svenska pionjärerna inom industidesign. Varit verksam inom en rad områden; designkoncept för ladugårdsanläggningar för Alfa Laval från 1984, medicinsk apparatur, hushållsprodukter, hifi-system, telefoner, radio- och telekom­mu­nika­tionsutrustning, öppna spisar m m. Använde ett klart och stramt formspråk. Anlitades av Sonab 1969-74 och gjorde minimalistiska högtalare och förstärkare med stilbildande apparatkaraktär. Lärare vid Konstfack från 1976, rektor 1999-2003. Professor i industridesign, den förste i Sverige, 1986-92. Engagerad i Stockholm school of entrepreneurship, ett samarbetsorgan mellan olika utbildningar i Stockholm. Lästips: Form 1987:4.

Landberg, Nils

Glaskonstnär, 1907-91. Vid Orrefors glasbruk/­Sandvik 1925-72. Började som gravör och assistent till Edward Hald; formgivare från 1936. Gjorde frihandsblåsta, tunna former på 1950-talet, t ex tulpanglasen med färgat underfång i både kupa och ben. Gjorde konstglas i tjockt gods, bruksföremål och serviser, bl a Grace 1952, Illusion 1957, i slipad version Prelude, och Gasell 1959. För servisen Illusion användes en ny teknik, s k draget ben, man drog ett ben ur glasmassan i stället för att som tidigare klippa på ämnet till benet. Lästips: Nils Landberg, Kalmar konstmuseum, ut­ställ­ningskatalog 1986; Fiell, Scandinavian design, 2002; Antik&Auktion 1987:1; ASF.

Lanner, Olga

Målare, konsthantverkare och skulptör, 1884-1961. Drev verkstaden Smides­konst i Stock­holm 1914-18. Arbetade i silver och brons men också i keramik. Deltog i Baltiska utställ­ningen 1914 bl a med Vindarnas tempel, en bonbonjär i silver med en regnbåge som hand­tag. En av få svenska smyckekonstnärer som gjort arbeten i jugendstil. TiIllverkade även lampor mm. Lästips: Konstnärshuset, utställningskatalog 1938; Nyström, Svensk jugend keramik, 2003; Idun 1909.

Larson, Lisa

Keramiker, f 1931. Vid Gustavsberg 1954-80. Därefter mest arbetat med unikt stengods, skulpturer och kärlformer samt som frilansdesigner för KF, Höganäs, Skruf, Jie keramik, Rosenthal m fl. Gjorde servisen Jang för Åhlens 1982. Övertog tillsammans med medarbetarna Franco Nicolosi och Siv Solin Gustavsbergs Studio som blev Kera­mik­studion Gustavsberg 1992. Mest känd för sina serietillverkade prydnadsfigurer för Gustavsberg, t ex Lilla Zoo 1955, Stora Zoo 1957, ABC-flickor 1958, Larsons ungar 1962,Afrika 1964, Menageri 1965, Kennel 1972, All världens barn 1974, Noaks ark 1978, Advent 1978, Utrotningshotade djur 1975-81 m fl. Lästips: Lisa Larson, serietillverkad keramik 1954-80, 2 uppl 2001; Eronn, Lisa Larson - bland lejon och änglar, 2005; Form 1962; Antik&Auktion 1993:3.
_ _ _

Märta Holkers Lisa Larson keramiker/Lisa Larson ceramic designer 2010

Dim lights Embed Embed this video on your site

Larsson, Lena

Inredningsarkitekt och journalist, 1919-1999. Arbetade först hos Elias Svedberg och var konstnärlig ledare för NK-Bo 1947-56 och på 1960-talet, en pedagogisk utställ­nings­butik för tids­med­vet­na. Introducerade nya möbel­formgivare, t ex Yngve Ekström och nya möbler, t ex Tri­va­serien, fladdermusfåtöljen, stringhyllan m fl. Var en färgstark med­arbetare i press, radio och TV. Lärare på Konst­fack. Lanserade begreppet "allrum" på 1960-talet och blev upphov till begreppet "slit och släng" genom en artikel i Form 1960. Form­­­­gav pinnstolen Allmoge 1952 för Näs­sjö Stolfabrik. Skrev boken Heminredning 1947 tillsammans med Elias Svedberg och memoar­erna Varje människa är ett skåp 1991. Lästips: Boman (red), Svenska möbler 1890-1990, 1991; Form 1990:1.
_ _ _

Le Corbusier

Pseudonym för Charles Édouard Jeanneret. Schweizisk-fransk arkitekt, målare och teo­retiker, 1887-1965. Verksam som målare, möbeldesigner, arkitekt, filosof, skribent och stads­planerare. Har präglat 1900-talets arkitektur med sina teorier och visioner om ett samhälle med förnuft, enkelhet och ordning. Le Corbusiers paviljong l'Esprit Nou­veau vid Parisutställningen 1925 fick stor betydelse för den kom­man­de utvecklingen och modernis­mens/ ­­funk­tio­na­lis­mens genombrott. Formulerade sina arkitek­turteorier i boken Vers Une Architech­ture 1925 med den berömda passusen om bostaden som en ”machine à habiter” dvs ”en maskin att bebo”. Idéerna genomfördes i hans Villa Savoy 1929-31. Visade sina möbler, gjorda i samarbete med Pierre Jeanneret och Charlotte Perriand, på Salon d’Automne 1929, t ex stol B301, vilstolen B306 för olika lägen och fåtölj/soffa Grand Comfort med dynor i blockmodell. Deras möbler åter­upp­täck­tes på 1960-talet och började nytillverkas av Cassina. Lästips: von Moos, Le Corbu­sier: Elements of a Synthesis, eng övers 1979; Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Padovan, Towards universality : Le Corbusier, Mies, and De Stijl, 2002.

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Boken Le Courbusier 1998

Dim lights Embed Embed this video on your site

Lehtonen, Sirkka

Konstnär, f 1947. Samarbetat med Birgitta Ahlin från 1980. Ahlin & Lehtonen har varit pionjärer när det gäller konstglas inom arkitekturen. Utvecklat nya dekortekniker för laminerat glas; främst "kalla" tekniker som att t ex skära, slipa, blästra, etsa, böja, färglägga och laminera samman flera lager glas. Gjort både konstinstallationer och utsmyckningar, bl a för Astra­Zeneca, HSB, Stockholms läns landsting. Även gjort trian­gulära pallar och småbord av samma mate­rial. Läs­tips: Åbrink, Ahlin & Lehtonen, Kul­turspridaren 2003; Form 1983:6, 1998:3. Hemsida: www.ahlinlehtonen.se