Formgivare mm på H

Hagberg, Knut och Marianne

 

 

Inredningsarkitekter, f 1949 resp 1954. Syskon som arbetat i team vid IKEA sedan 1979. De har formgivit betydande delar av IKEAS sortiment i en enkel, funktionell stil med ljusa, klara färger och glada former. Möbler: karmstolen Talus, barnmöbelserien Puzzel 1988, bokyllorna Timmerman och Sufflör. Lampor: Glittra, Erbium, Lysvik köksbelysning m fl. Föremål i plast: barnpallen Patrull 1998. Metall: delar av nysilverserien Line samt skrivbords­serien Dokument m fl. Lästips: Dagens Nyheter 2004-08-14.

 

_ _ _ _

Knut Hagberg och Marianne Hagberg  intervjuas i boken IKEA design och identitet av Eva Atle Bjarnestam 

Haglund, Birger

 

 

Silversmed, 1918 - 2006. Egen verkstad i Stock­holm från 1944. Bröt mot 1950-talets perfektionism med nyskapande, böljande corpusarbeten med infattade olsipade stenar mm. Kombinerade silver med andra material t ex akryl och porfyr. Skapade halssmycken under 1960-talet som blivit berömda, tunna olik­färgade guldblad hop­fogade som fågelfjädrar och översållade med ädelstenar. Gjort kyrksilver, t ex för Farsta och Vantörs kyrkor utanför Stockholm. Utvecklade ett nytt form­språk med ur­sprung­liga kärlformer och gamla tekniker efter vistelse i Afghanistan på 1970-talet . Läs­tips: Werkelid & H Dahlbäck Lutte­man, Birger Haglund, 1996; Form 1964.

Hald, Edward

 

 

Glaskonstnär, målare, keramisk formgivare, 1883-1980. Verksam som målare 1912-17. Kom tack vare Elsa Gullberg och Svenska slöjdföreningens förmedlingsbyrå till Orre­fors glasbruk och Rörstrand 1917. Verksam vid Orrefors 1917-44 och 1948-57; VD 1933-44, knuten till Rörstrand 1917-24. Skapade tillsammans med Simon Gate en modern glaskonst som blev världsberömd. Arbetade med graverat och slipat glas, prakt­pokaler och ser­viser, även armaturer för olika inred­ning­ar och sodaglas för Sandviks glasbruk. Gjorde graalglas bl a fiskgraal och slipgraal på 1930-talet, även exklusiva smycken. Vid Rörstrand förnyade han ser­vis­godset, t ex Turbin 1917 och Halda 1919. Verksam vid Karlskrona Porslinsfabrik 1924-33, där han ritade serviser i art déco- och funk­tio­nalistisk stil. Skrev om konst­närer och industrin i Form 1945. Professor 1954. HonRDI, 1947. Lästips: Hald, Simon Gate och Edward Hald, 1948; Natio­nal­mu­se­um, utställ­nings­katalog 1983:­469; Ljungbergs­museet, ut­ställ­nings­katalog 2001; Scandinavian design, 2002; Form 1940, 1958, 1973:­8/9, 1980:6, 1983:7; Antik&­Auktion 1994:10, 1998:9.

_ _ _ _

Ladda ner en pdf-fil från Sköna Hem om Edward Hald >>>

Hallek, Margareta

 

 

Konstnär och textilkonstnär, f 1932. Arbetat med unika bilder i väv, applikation och bland­­teknik. Även arbetat med industridesign 1958-62. Utfört offentliga ut­smyck­­ningar vid Stockholms Tingsrätt samt Farsta och Huddinge sjukhus m fl. Lästips: Waldemarsudde, utställningskatalog 1986; Vi 1966:34.

Hamada, Shoji

 

 

Japansk keramiker, 1894-1978. En av initiativtagarna till mingei, folk­konst­rörelsen, i Japan och en av grundarna av Mingei-mu­seet i Tokyo. Utvecklade en egen keramisk stil inspirerad av folk­keramiken. Stor be­ty­del­se för keramik­konstens utveckling i hela världen. Utbyte med Bernard Leach i Stor­britannien samt Wilhelm Kåge och Stig Lind­berg vid Gustavsberg i Sverige. Lästips: Leach, Hamada, potter, 1990; Form 1971:2.

Handarbetets Vänner, HV

 

 

Föreningen Handarbetets Vänner bildades 1874 pÃ¥ initiativ av Sophie Adlersparre för att "i fosterländsk anda och konstnärlig in­rikt­ning förädla den svenska textila slöjden". Agnes Branting började som mönster­teck­nare, chef 1891-1904, och utförde vid sekel­skiftet 1900 stora vävda tapeter efter kartonger av bl a Carl Larsson, Anders Zorn och Gunnar Wenner­berg. Carin Wäst­berg arbetade för HV frÃ¥n 1880-talet och mo­der­niserade verk­samheten som konstnärlig ledare 1904-10 och som chef 1910-30. Hon ska­pa­de tillsam­mans med Maja Sjöström den s k HV-tekniken, en förenklad gobelängteknik utförd i vanlig vävstol. Greta Gahn, ledare 1931-51, ut­­veck­lade verksamheten i samarbete med Alf Munthe och gjorde monumentala vävar för kyrkor. Edna Martin var VD 1951-78 och Ã¥stad­kom en nyskapande verksamhet med stor konst­närlig bredd. Sten Kauppi och Kaisa Me­lan­ton knöts till HV och samarbete inleddes med Siri Derkert, Lennart Rodhe och Max Walter Svanberg, vilka skapade textil för offent­­lig miljö. Edna Martin efterträddes 1978 av Ã…sa Bengtsson. HV har frÃ¥n 1964 bedrivit ut­bild­ning av konsu­lenter inom hem­slöjden vid Handarbetets Vänners skola.

Hansson, Sanna

 

 

Formgivare, f 1971 i Indien. Uppdrag för Källemo, Kasthall, Arla och Fjällräven m fl. Experimenterat med stolar, t ex Waiting Friend, ett enda stålrör. Försett en serie enkla trä­stolar med indiska föremål, bjärllror, spe­gel­lister mm. Lästips: Helgeson, Svenska Former, 2000; Form 2001:3.

Hedberg, Hans

 

 

Keramiker, 1917 - 2007. Började som målare men övergick till keramiken. Studerade keramik i Faenza i Italien och bosatte sig 1949 i Biot i Frankrike med egen ateljé från 1950-51. Gjorde först brukskeramik men utvecklade sin teknik och fick fram glasyrer som liknade farfaderns samling av vildfågelägg. Äggen blev hans signum. Numera är han också känd för sina stora frukter. Naturen och runda former har alltid funnits med i hans skapande. Gjort många offentliga utsmyckningar, bl a väggreliefer för franska staten, t ex en 156 m lång väggrelief för universitetet i Marseilles under 1960-talet. Gjorde en altarfond för kyrkan i Köpmanholmen 1959 mm. Hans Hedberg museum finns i födelse­staden Örnsköldsvik. Lästips: Hans Hedberg, utställningskatalog 1953 samt 1998; Åkerlund, Hans Hed­berg, 1975; Berna­dotte, Min vän Hans Hed­berg, 1992; Minas­sian, Hans Hedberg, 1999; Antik&­Auktion 1999:6. Hemsida: http://www.hanshedbergmuseum.se/

Hein, Piet

 

 

Dansk författare, designer och konstnär, 1905-96. Skrivit aforismer, essäer och s k gruk. Känd för superellipsen, en geometrisk figur konstruerad för Sergels torg i Stock­holm i början av 1960-talet. Superellipsen har också använts som förebild för bord av Bruno Mathsson. Gjorde möbler bl a en barstol för Fritz Hansen, Sinuslampan för Uniline 1967 och Superegg i silver för Georg Jensen. Boken Gruk på svenska : ett urval kom 2001. Lästips: Frohn Nielsen, Mennesket Piet Hein, 1996; Fiell, Scandinavian design, 2002.

Hellmark, Christer

 

 

Grafisk formgivare, f 1946. En av Ordfronts grundare; arbetade med föreningen och förlaget 1969-87. Därefter bokformgivare i egen regi för förutom Ordfront även Carlsson och Tidens förlag m fl. Skrivit böcker om journalistik, tryckfrihet och typografi, t ex Typografisk handbok 1991 med flera reviderade upplagor, Bokstaven, ordet, texten 1997 och Ord & form 2000.