Formgivare mm på G

Gahn, Märtha

 

 

Textilkonstnär, 1891-1973. Grundade Ateljé Handtryck 1915 tillsammans med Elsa Flens­burg. Konstnärlig ledare för Svensk Hem­slöjd 1917-33. Ledde ut­bild­ningen vid Hand­ar­betets Vänner 1933-35 och förestod Libra­ria, textil­ateljé för kyrklig konst 1935-54. Mest känd för sina kyrkliga textilier, men gjorde även damastmönster för Almedahls och mat­tor för Kasthall.

Gallé, Émile

 

 

Fransk glaskonstnär, möbelkonstnär och kera­miker, 1846-1904. Verksam i Nancy. Vikti­gaste insatsen inom glaskonsten, i första hand med överfångsglas i två eller flera färger med dekor av ängsblommor och lövverk, insekter eller marina djur. Några vaser bär inskrifter, diktrader av Baudelaire eller Verlaine. Stor betydelse för art nouveau/­jugend­stilens formspråk. Började 1889 med en stan­dar­diserad mass­till­verk­ning av glas, där graveringen ersattes av etsning. Även mö­bel­produk­tionen omfattade både lyxpjäser och enkla fabriksvaror. Lästips: Hakenjos, 1982; Tim Newark, Émile Gallé, 1995; Form 1958, 1966; Antik&Auktion 1988:2, 1998:10.

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Gammelgaard, Niels

 

 

Dansk industridesigner, f 1944. Egen verksamhet från 1969. Inledde sam­arbete med Ikea 1975, t ex soffa och bord Moment 1985 och bokhyllan Guide. Eget fö­retag Pelikan Design från 1978. Anlitats av Fritz Hansen, Cap­pelini m fl. Gjort en serie ute­möbler i gum­mi och galvaniserade rör för Fritz Hansen, Café-serien 1983 samt den byggbara modul­soffan Decision 1984. Lästips: Fiell, Scandinavian design, 2002.

Gate, Simon

 

 

Glaskonstnär och målare, 1883-1945. Till Orrefors 1916. Gjorde de första graalglasen tillsammans med glas­blås­aren Knut Berg­qvist 1916.*) Fick utlopp för sin konstnärliga, deko­rativa förmåga i graalglasen. Skapade Triton­vaser med olivslipning 1916 och de s k slotts­glasen 1923. Med sina gra­ver­ade pjäser g jorde han, tillsammans med Edward Hald, svenskt glas världsberömt i och med Parisutställningen 1925. Formgav redan från 1917 billigare brun- grön- eller blåtonat s k sodaglas för Sandviks glasbruk i linje tanken om vackrare vardags­vara. Ri­tade speglar och belys­nings­armaturer för Kon­sert­huset i Stockholm 1925 samt de grave­rade fönstren för Konserthuset i Göteborg 1935. Lästips: Hald, utg, Simon Gate och Edward Hald, 1948; Ljung­bergs­museet, utställningskatalog 2001; Fiell, Scan­dinavian design, 2002; Form 1940; Antik&­Auktion 1983:10, 2003:2.

*) Knut Bergqvist hade själv tagit fram tekniken och formgivit de första graalglasen 1916. (tillägg 20110925)

Gaultier, Jean-Paul

 

 

Fransk modeskapare, f 1952. Egna kollek­tioner frÃ¥n 1977 för bÃ¥de dam- och herr­kon­fektion. Okonventionell, humoristisk, en mo­dets postmodernist. Gjort kläder för fil­mer, t ex för Peter Greenaways film "The Cook, the Thief, his Wife and her Lover" i slutet pÃ¥ 1980-talet. Även gjort kläder för Madonna. Lästips: Mc­Do­well, Jean-Paul Gaultier, 2000; Form 1989:8 (om filmen). 

Gefle Porslinsfabrik

 

 

Porslinsfabrik i Gävle 1910/12-79. Övertog Gefle Kakel­fabrik, tidigare Forsells Kakel- och Fajans­fabrik. Tillverkade i början enk­lare hus­ge­råd och servisporslin. Övertogs 1936 av Upsala-Ekeby-koncernen. Arthur Percy var konst­närlig ledare 1923-59, fabrikens stor­hets­tid. Till­ver­kade konst- och prydnads­ke­ra­mik i stengods och lergods samt serviser. 1927 intro­du­ce­ra­des en svart glasyr som blev en stor framgång. Formgivare: Herbert Perje gra­vör 1911-­55, Eugen Trost chefs­dekoratör 1922-63, Arthur Percy 1923-60, Anna-Lisa Thom­son 1933-52, Maggie Wibom 1933-34, Märta Willborg 1936-?, Vicke Lindstrand 1942–50, Helmer Ringström 1942-80 av­del­ningschef för över­glasyr­dekorer, Lillemor Mannerheim 1949-57, Ingrid Atterberg 1944-63, Mari Simmulson 1949-72, Sven Erik Skawonius 1935–39 och 1953–57, Eva Staer-Nielsen 1952, Kjell Blomberg 1953-57, Dorothy Clough 1954-57, Berit Ternell 1957-72, Göran Andersson 1960-­talet, Paula von Freyman 1962-64, Jackie Lynd 1970-talet. Ivar Johnsson anlitades från 1930-talet. Läs­tips:Ericsson, Arthur Percy, konstnär och formgivare, 1980; Gyllen­hammar, Gefle Porslin, 1989; Form 1926; Antik&Auktion 1996:4.

Gehlin, Hugo

 

 

Glaskonstnär, målare, grafiker och skulptör, 1889-1953. Gjorde mosaiker från slutet av 1920-talet i Lunds domkyrka och Helsingborgs badhus. Gjorde en tennskål för Ystads Metall­industri i slutet av 1920-talet. Konst­närlig ledare för Gullaskrufs glasbruk 1930-1953. Gjorde glas i raka och runda former och med lekfulla detaljer, ofta i starkt blå färger. Ritade servisen Rustica 1947. Lästips: Form 1945; Antik&Auktion 2001:5.

Gense AB

 

 

Gustav Eriksson Nysilverfabrik Eskilstuna grundades 1856. Företaget har ägts av norska K A Ras­mus­sen sedan 1995. Tillverkning av bestick i rost­fritt, nysilver och silver. Formgivare: Folke Arström 1940-62, Pierre Forsell, Sven-Arne Gillgren, Sigvard Bernadotte, Bertil Vallien, Mikael Björnstjerna, Gunnar Cyrén, Tias Eckhoff, Henning Seidelin, Cilla Persson och Berit Johansson m fl. Hemsida: www.gense.se


_ _ _ _

Genses varor finns att köpa hos Drängahuset    

Gessl, Wolfgang

 

 

Guld- och silversmed, f 1949 i Österrike. Arbetade pÃ¥ 1970-talet hos Sigurd Persson och övertog hans verkstad 1980. Har gjort raffinerade smycken av metall och dun eller fjäder, men ocksÃ¥ med temat koniska former. Formgivit mÃ¥nga spektakulära kannor i olika geometriska former och med handtag i olika material, t ex akryl; en del med namn som Standpunkt och Indisk dansös. Lärare vid Konstfack under 25 Ã¥r. Läs­tips: Wickman, Guld och silver­smed Wolfgang Gessl: Han tänjer geometrin, 2002; Form 1986:7; Antik&Auktion 2001:1. Hemsida: www.wolfganggessl.com

Giertta, Claës Erik

 

 

Silversmed, skulptör och tecknare, f 1926. Verk­stad i Stockholm från 1956. Ställde ut tillsammans med Rey Urban och Lars Fleming 1966 under namnet Tre smeder. Har utfört corpusarbeten och smycken i en kraftfull, expressiv stil. Arbetat med offentliga utsmyckningar, bl a collage med mässing, koppar, järn och trä. Även arbetat som inredare för Svenska Finans samt som skulptör och tecknare.