Formgivare mm på B

Balenciaga, Cristóbal

Spansk modeskapare, 1895-1972. Verksam i Paris 1937-68. En av de främsta inom modet på 1940- 50- och 60-talen. Gjorde assymetriskt välskurna kläder inspi­rerad av spanska dräkter och konst­nären Goya. Upphovsman till ”pillerburken” (hatt), trekvartsjackan och skjort­blus­klän­ningen. Lästips: Jouve, Balenciaga, 1997.

Balmain, Pierre

Fransk modeskapare, 1914-82. Eget modehus i Paris från 1945. Gjorde kläder i elegant, damig stil med fi­gur­­nära linjer, mar­kerad midja och breda ax­lar. Ritade även kläder för teater och film. Erik Mor­tensen var chef för modehuset 1982-91 och Oscar de la Renta chefsdesigner från 1992. Lästips: Mortensen, Ej blot til pynt, 1987.  

Bang & Olufsen A/S B&O

Dansk tillverkare av TV-, video-, stereoanläggningar och radioapparater. Grundades 1925 av ingen­jörer­na Peter Bang och Svend Oluf­sen. Företagets produkter är be­röm­da för avancerad form­givning. Form­givare: Sigvard Bernadotte, Ib Fabian­sen, Jacob Jensen, Erik Rørbaek Madsen, David Lewis och Steve McGugan m fl. Lästips: Bang, Bang & Olufsen - fra vision til legende, 2000; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandi­navian design 2002.

Barck, Nils

Keramiker och målare, 1863-1930. Var förutom konstnär en av stengodsets pionjärer i Sverige vid sekelskiftet 1900. Verksam i Paris och inspirerad av fransk och japansk keramik. Deltog i utställningarna i Paris 1900 och Stockholm 1897 och 1909. Lästips: Nyström, Svensk jugend keramik, 2003.

Barup, Elias

Möbelformgivare, 1910-2001. Vid Herbet Anderssons Möbelfabriker, nuvarande Gärs­näs, från 1930-talet och femtio år framåt. Ritade möbler i funktionalistisk stil och ar­be­tade med företagets satsning på att förmå mö­bel­in­dustrin använda den skånska röd­boken. Ri­tade möbler för studentbostäder i Lund mm.

Bauhaus

Konst- och hantverksskola, grundad 1919 i Weimar. Skolan flyttades till Dessau 1925 och stängdes 1933 av poli­tiska skäl. Bauhaus har haft grundläggande inflytande på formgivningen under 1900-talet. Skolans verksamhet kan delas in i fem faser, som också följer dess rektorer: Walter Gropius 1919-25, Hannes Meyer 1928-30 och Ludwig Mies van der Rohe 1930-33. Först det expressiva, individuella och hantverksbaserade skedet, sedan ett formalistiskt skede, där grundformerna och färger betonades, sedan ett skede då samarbetet med industrin inleddes och därefter ett analytiskt marxistiskt skede 1928-30 och slutligen ett materialmedvetet och esteti­serande skede 1930-33. Namnet Bauhaus anspelar på en medel­tida byggnads­hytta som en symbol för en plats där hantverkare, arkitekter och konst­närer kunde arbeta tillsammans och där gränserna mellan konst och hantverk skulle suddas ut. Målsättningen var att framställa prototyper av bruksföremål för massproduktion. Den s k nya sak­lig­heten - Bauhaus-stilen - funktio­na­lis­men, uttrycktes med asketiska former och ett geo­metriskt formspråk utan dekora­tioner. Form­språk­et baserades på klotet, kuben och konen och färgerna rött, blått och gult. Marianne Brandt och Wilhelm Wagenfeldt formgav lam­por, hushålls­föremål mm. Utställningen Staatliches Bau­haus in Weimar, 1919-1923, blev ton­givan­de för modern formgivning. Marcel Breuer, Ludwig Mies van der Rohe, Mart Stam m fl gjorde de första stålrörsmöblerna i slutet på 1920-talet och många av dessa möbler produceras fort­farande. Lästips: Droste, Bauhaus : 1919-1933, 1998; Vihma, Designhistoria : en introduktion, 2003; Form 1964, 1969, 1984:1. Hemsida: www.bauhaus.de

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Behrens, Peter

Tysk konstnär och industridesigner, 1868-1940. Formgav i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet möbler, porslin, metall­arbeten och glas i art nouveaul/jugend-stil. Betraktas som den förste industri­design­ern och var en av grundarna till Deutscher Werk­bund. Gjorde ett helt designprogram för AEG i Berlin - produkter, förpackningar, varu­märke och  trycksaker 1907-14. Ritade även före­tagets fabrik i glas, stål och betong. Påverkade Le Corbusier, Walter Gropius och Ludwig Mies van der Rohe. Lästips: Wind­sor, Peter Beh­rens: archi­techt and de­signer, 1981; Sparke, De­sign : 1900-talets pionjärer, 1999; Anderson & Stanford, Peter Behrens and a new archi­tec­ture for the twentieth century, 2000.

Bengtson, Hertha

Keramiker och glasformgivare, 1917-93. Vid Hackefors 1937-41, vid Rörstrand 1941-64/65, vid Andersson & Johansson i Höganäs 1965-69, med t ex servisen Jasmin 1965. Från 1969 fri­lans för Rosenthal, t ex serviserna Scandic och Family. Gjor­de studioglas vid Ström­bergs­­hyttan på 1990-talet. Mest känd för ser­vis­erna Blå eld 1950 och Koka blå 1953 men också Ceylon, Mint, Rosmarin, Snökristall och Blå vinge för Rörstrand. Gjorde textilmönster för Mölnlycke kring 1960. Arbetade med inredning och utställningar för Träslottet i Arbrå på 1970-talet och från 1990 formgav hon glas i egen regi vid Studioglas Strömbergshyttan. Lästips: Wolowiec, (red), Blå eld och nya ting, 1984; Marcus-Luboff, Den blå elden, 1992; Antik&Auktion 1993:12; ASF.

_ _ _ _

Ladda ner en pdf-fil från Sköna Hem om Hertha Bengtson >>>

Benktzon, Maria (Marie-Louise)

Industridesigner, f 1946. Från 1972/73 knuten till en av de grupper som 1979 bildade den internationellt uppmärksammade Ergo­nomi Design Gruppen; speciali­serad på redskap och utrustning för handi­kappade, t ex en kökskniv med stöd­skärbräda 1974, men också redskap för yrkesanvändare, t ex skiftnycklar, kannor för SAS, slipmaskiner, sågar, svetsutrustningar mm. Har drivit forskningsinriktade projekt med t ex med kartläggningar av användarnas behov. Gav ut boken Kläder och handikapp 1980. Lästips: Form 1986:7. 

Berg, G A (Gustaf Axel)

Civilingenjör och möbelformgivare, 1891-1971. Började som industridesigner vid Electro­lux, skapade t ex det första kylskåpet med slät front. Ritade möbler för Harald Westerberg och drev egen möbelaffär i Stockholm 1933-44. Ritade inredningar till den svenska paviljongen vid världsutställningen i New York i 1939, då Swedish modern blev ett begrepp. Experimenterade med och sökte den optimalt sittriktiga stolen. Exempel på stolar: Husmodern, Torparen, Patronen och Tösen 1942. Några av hans stolar har mo­di­fierats av senare formgivare. Gjorde en variant av Wins­dorstolen 1945. Ritade även ele­ganta art déco-möbler. Lästips: Form 1938 (om Swe­dish modern), 1964:3, 1971:3, 1980:2/3; Antik& Auktion 2000:11.