Formgivare mm på A

Aalto, Aino

Finländsk arkitekt och formgivare, 1894-1949. Samarbetade 1924-49 med sin man Al­var Aalto både vad gäller byggnader, in­red­ningar och möbler. Formgav även keramik, belys­ning och textilier samt glas för Kar­hula-Iittala glasbruk. En karaff med glas, Bölgeblick även kallad Aalto, från 1932, nytill­verkas av Iittala. Från 1941 chef för Artek , ett företag för den egna produk­tionen, som ma­kar­na grundade 1935. Lästips: Iittala glas­mu­seum, utställningskatalog 1996; Fiell, Scandi­navian design 2002; Form 1948; An­tik&Auktion 1986:11.

Aalto, Alvar

Finländsk arkitekt, stadsplanerare och form­gi­vare, 1898-1976. In­ter­­nationellt genom­brott 1932 med sa­na­to­riet i Pemar (Paimio) utanför Åbo. Ritade ett stort antal berömda bygg­nader runt om i världen, men ägna­de sig även åt det han själv kallade ”arkitek­to­niska access­oarer”, dvs inredning, möbler, be­­lys­­ning, textilier mm. Konstruerade sina första böjträ­möbler 1932 och övergav då möbler med stål­rörs­un­der­rede. Gjorde stolen Modell nr 41 till Pe­mar. Hans sta­pel­bara pall har blivit en klas­siker. Aaltos strävan att skapa organisk, ma­teri­al­riktig form kommer till uttryck i mö­belbenen, som ger intryck av att ”växa” ur sitsen eller bordsskivan. Gjorde glas för Riihi­mäki i början på 1930-talet. Hans vas Savoy för Karhula-Iittala glasbruk från 1936 tillver­kas fortfarande. Gjorde Aaltos blomma, glas i fyra delar 1939. Har kallats ”human­istisk rationalist” och skrev själv om detta i ”Ratio­nalismen och män­niskan”, Form 1935. I Sverige finns Aaltohuset med litet museum i Avesta och V-Dala nationshus i Uppsala. HonRDI 1947. Hemmet i Munksnäs i Helsingfors och sommarhuset utanför Jyväskylä visas för allmänheten. Läs­tips: Fleig, (utg), Alvar Aalto 1–3, 1963-78; Schildt, Alvar Aalto 1–2, 1982–85; Pallas­maa, utg, Alvar Aalto Furni­ture, 1984; Sparke, Design : 1900-talets pionjärer, 1999; Polster, Designdirectory, 2001; Fiell, Scandi­navian design 2002; Form 1934, 1935, 1948, 1969, 1998:3 (Savoy); Antik&­Auktion 1986:11; Sköna hem 2004:5 (om hemmet i Munk­näs); www.alvaraalto.fi

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Acking, Carl-Axel

Byggnads- och inredningsarkitekt och in­dustri­designer, 1910-2001. Arbetade på 1930-talet som assistent till Gunnar Asplund och med­verka­de vid tillbygg­naden och inred­ning­en av Göteborgs tingsrätt. En av arki­tekterna för Helsing­borgsutställningen, H55. Ritade möb­ler för KF, NK och Svenska Mö­bel­fab­riker­na i Bodafors. Använde ofta böjt trä och form­pressad fanér i sina möbler, bl a i en serie stapelbara stolar för Svenska Möbel­fa­briker­na. Formgav telefonkiosk 1944, fri­märks­automater mm. Gjorde flera upp­märk­sam­made inredningar t ex Hotell Malmen 1951 och Hotell Continental 1962 i Stock­holm. Ritade fåtöljen Trienna 1957 för NK, senare Källemo, och stolen Wexjö, med sits i sadel­gjord och hylla för psalm­boken, 1958; till­verkas fortfarande av Källemo. Gjorde karm­stolen Tokyo 1959 för ambas­sa­den i Tokyo. Ritade lampor i röd­boks­lamell för Gärsnäs. Lunningpriset 1952. Lästips : Svenska möbler 1890-1990, 1991; Fiell, Scandi­navian design 2002; Antik&­Auktion 2000:11.

_ _ _ _

En artikel om Carl-Axel Acking från Antik & Auktion 2009 finns att läsa på nätet >>>

Adolfsson, Wilke

Glasblåsarmästare och formgivare, f 1940. Glasblåsare vid Gullaskruvs glasbruk 1955-63 och mästare vid Orrefors glasbruk 1963-78. Arbetade med produktutveckling och unika arbeten för Orrefors konstnärer, t ex Eva Englund. Grund­ade Stenhytta Glasstudio i Transjö vid Kosta 1979 tillsam­mans med Ann Wolff/Wärff och Wilkes Studioglas i Orrefors 1983. Gjort bruksglas och konstglas och samarbetat med Rolf Sinnemark och Klas-Göran Tinbäck m fl. Även blåst Susann Wallanders och Gunvor Larssons vaser bl a med collage i glasmassan. Ämnar avveckla sin verksamhet vid årsskiftet 2004/05.

Ahl, Zandra

Konsthantverkare och formgivare, f 1975. Gav ut boken Fult och snyggt 1998 och Svensk smak tillsammans med Emma Olsson 2001, med underrubriken Myter om den mo­derna formen. Förde också in genusperspektivet i form­givningen. Även utmanat den svenska formtraditionen i sin konst med starka färger och kitschiga materialkombinationer. Bildat konsthantverksgruppen We work in a fragile material och tillsammans med Andrea Djerf givit ut tidskriften Slicker.

Ahlsén, Thore

Arkitekt, 1906-81. Medarbetare till Erik Lallerstedt och Gunnar Asplund. Arkitekt­kon­tor tillsammans med brodern Erik från 1937. Ritade den kända, stapelbara Pia-stolen i vit­lackerade järnrör 1942 för KF och som ny­tillverkats av Gärsnäs. Formgav Pia-lam­pan med korsvis spända metall­tråd­ar och klädd med vitt avtagbart tyg. Även den har nytillverkats av Gärnäs. En variant, golv­lampan Napoleon vid Nilen, användes för ambassaden i Kairo 1991. Lästips: Form 1951 (Om Pia-lampan); Arkitektur 1980.

Alberius, Olle

Keramisk formgivare och glaskonstnär, 1926-93. Vid Syco-keramik i Strömstad 1957-65. Vid Rörstrand 1963-71, där han formgav Astral, Fleur, Forma, Grace, Koffi, Korall blå, Korall brun och Taffel samt serien Fyris för Upsala-Ekeby. Gjorde även unikt stengods. Verksam vid Orrefors från 1971. Ut­vecklade det gra­ve­r­ade glaset t ex A Second of Eternity 1982 och ritade serviser, t ex Victoria 1978, Gjorde även konstglas i graal-, arielteknik t ex Blue Inspiration, ravenna och slipad kristall.

Alessi

Italienskt företag som tillverkar husgeråd i rostfritt stål mm. Grundat av Giovanni Alessi 1921. Kända formgivare från 1970-talet och framåt har varit Richard Sapper, Michael Graves, Aldo Rossi, Robert Venturi, Ettore Sottsass, Philippe Starck och Stefano Giovannoni m fl. Hemsida: www.alessi.it

Allard, Gunilla

Inredningsarkitekt, möbelformgivare och sce­nograf, f 1957. Gjort möbelserierna Cirkus 1989, Cinema 1994, Casino 1997 och Chicago 1998 för Lammhults Möbler. Stram, elegant stil med genomarbetade detaljer. Cinema gjor­de inter­nationell succé och följdes upp med karm­stol­en Cinema sport 1999 och Cinema bord. Hon har även arbetat för Mar­bodal kök och haft uppdrag för Kasthall och Zero. Knuten till Orre­fors glasbruk på frilans­basis 2002-04. Gjor­de den stapelbara stolen Cos­mos för Linköpings nya stads­bib­lio­tek 2000. Ritade glaset till filmen Glas­blåsarns barn 1998. Georg Jensen priset 1996. Lästips: Helgeson, Svenska former, 2000; Form 1999:2, 1998:1.

_ _ _

Dim lights Embed Embed this video on your site

Almedahls

Textilindustrigrupp med ursprung i Alme­dahls fabriks AB grundat ca 1846 och Dalsjö­fors Väfveri AB grundat 1897. I över 100 år var Almedahl förknippat med vita linne­duk­ar. Signe Sohlman gjorde det klassiska drak­mönst­ret 1877. Fritz Sterner uppfann i bör­jan av 1900-­talet en mönstermaskin för att väva damast. Kända konstnärer anlitades från 1920-talet för att skapa mönster. Maja Sjöström gjorde Tim­låts­duken för Stock­holms stadshus; Mär­ta Afzelius Svensk flora,Louise Adelborg Vasa­kärven, Sofia Widén UD-mönstret och Elsa Gullberg gjorde dukar i färg t ex Pricken 1934. Astrid Sampes Linnelinjen, Skyttel­vägen (gardiner) på 1950-talet och Lakans­linjen på 1960-talet betydde mycket för hem­textilierna. Eget textilmuseum i Dalsjö­fors.Lästips: Almedahls 1846-1996, 1996; Hemslöjden 1996:4; Hemsida: www.almedahls.se