Fönster - husets ögon - renovering

bildhus vm130 från början ...
fascinerades vi av fönstren med de många blåsta fönsterglasen. Människor som kommer till Tomasbo tror att huset varit en gammal skola just för de många fönstren. Vi tror att huset byggdes under en tid då Hedströmsdalen blomstrade. Och då betydde fönstren luft och ljus och välbestånd. Det är vi tacksamma för. Vi tröttnar aldrig på ljuset de ger inne i huset.

Men hur orkar ni tvätta alla fönster? frågar man och svaret blir att vi tvättar dem inte så ofta. Och vi tar inte ut innanfönstren varje år heller... När man tar ut dem känns det som om naturen kommer in i rummet. Och om man sätter in nytt glas i en ruta, ser den rutan helt död ut jämfört med det gamla munblåsta glaset.

Råd och tips
Det ligger mycket i uttrycket att fönstren är husets ögon. Var därför särskilt noga med fönstren och vårda dem noga.

Om du har gammalt blåst glas i dina fönster, ersätt då söndrigt glas med samma typ. Nytillverkat maskinglas ser helt malplacerat ut vid sidan av gammalt glas.

Många renoveringar blir helt fel genom att nya fönster med felaktiga proportioner har ersatt de gamla. Merkostnaden för måttbeställda fönster är mindre än man tror.

Eftersom gamla fönster alltid gjordes av noga utvalt virke är det ofta lönt att renovera i stället för att göra nya. Att renovera ett gammalt fönster är som regel billigare än att tillverka nya. Om du inte kan bedöma konditionen på dina fönster, låt då en erfaren byggnadsvårdare göra bedömningen åt dig.

Förr var man noga med att använda tätvuxet och kådrikt virke till fönster och då blev fönstren starka och tålde fukt. Och eftersom man använde sådant virke kunde man gå ner i dimensioner och tillsammans med det tunna glaset kunde man tillverka smäckra bågar och spröjs. Det är därför fönstren inte bara är funktionella utan de är också utsökt vackra.

När man ska kitta sina fönster, är det viktigt att olja falsen med kokt linolja före kittningen.

I många böcker om byggnadsvård ger man rådet att ta bort allt gammalt kitt och kitta om helt. Att ta bort kitt som sitter helt fast är både dumt och onödigt. Ofta skadar man bågen och misslyckas med glaset. Alltså - låt kitt som sitter fast sitta kvar och komplettera det som lossnar.

Vidare påstår man ofta att rutorna ska ”läggas” i kitt, vilket man gör idag med nya fönster. Dock är detta en ”sen” metod, före 1920-talet gjorde man aldrig så. Att kittet skulle hålla bättre med denna metod stämmer inte. Helt avgörande för hållbarheten är att fönstren MÅLAS med jämna mellanrum.

Vidare predikar "de rättrogna" att man bara skall använda rent linoljekitt. Detta kan man också ta med en nypa salt. Det viktiga är att kittet är lättarbetat, speciellt när en amatör skall göra jobbet. Vill samtidigt varna för kitt på tub, som är alldeles för löst, till och med ett proffs har svårt att arbeta med det.

En yta som målats med linoljefärg åldras genom att ytan ”kritar” dvs ytan blir torr och pigmentet kritar av sig. Ett enkelt sätt att fräscha upp en sådan yta är att stryka på ren linolja igen, till expempel i avvaktan på ommålning fönster.

Så här gjorde vi
När vi såg huset första gången, trodde vi att nästan alla fönsterbågar och -karmar var, om inte ruttna, så förstörda och måste bytas. Men när vi slipat något på dem, kom kådlukten fram och vi fann ett kärnfriskt virke! Det var bara att slipa och måla.

Men innan vi kunde måla måste fönstren kittas. Det var ett av de första stora projekten i Tomasbo. 25 stora fönster 10 små fönster med sammanlagt nästan 200 rutor. Visserligen läste vi oss till att linoljekitt skulle vara bra, men det var så kladdigt och svårarbetat att vi delvis valde annat.

Eftersom vi nu har facit i hand kan vi se efter tjugo år att kittningen hållit utmärkt mycket tack vare att vi målade direkt efter kittningen och var mycket noga med att måla någon millimeter in på rutan så att kittet blev helt inmålat.

Ibland var det ändå problem med att fåglarna åt kitt och då hade vi inte läst om tipset att peppra lite på kittet före målningen.

När vi inredde övervåningen blev några av de nytillverkade innanfönstren öppningsbara. Det underlättar vädring mm.

Det har gjorts undersökningar som visar att gamla fönster med klistrade innanfönster står sig bra i jämförelse med treglasfönster och faktiskt visar lägre värmeförluster. Precis som med så mycket annat, ska man akta sig för att döma ut gamla detaljer och gammal teknik.

Det vi fastnade för med huset var de kvaliteter som senare beskrevs så bra av arkitekt Ola Nylander om de omätbara värdena och kvaliteterna i ett hus. Mycket om byggnadsvård har blivit en fråga om teknik och material och ibland t o m en sorts fundamentalism. Jag sitter just nu och skriver på övervåningen med fönster och utsikt åt alla väderstreck och t o m uppe i taket. Himlen är knallblå och höstlöven singlar ner... Vi är säkra på att det i hög grad handlar om upplevelse och inte bara om teknik.

ljus01b Ola Nylander om vackra fönster:

"Ljuset är särskilt viktigt för oss i Skandinavien med våra långa och mörka vintrar. Men det är inte bara mycket ljus vi behöver – ljusets kvalitet är minst lika viktig. I våra lantbostäder finns en medveten gestaltningen av vackra fönster och hur dagsljuset kommer in och möter bostadsrummen."

"Fönstren i våra lantbostäder bejakar vår längtan efter vackert ljus. Varje rum har fönster i två, ofta tre, väderstreck. Det ger rikligt med ljus."

"Fönstrens båge och karm är profilerade. När ljuset träffar de profilerade fönstersnickerierna skapas skuggor, halvskuggor, släpljus och direkt solljusbelysta ytor. Det ger milda kontraster som motverkar bländning och fönstret upplevs som behagligt och trivsamt."

och om fula fönster:
"Fönstren --- viktigt för det trivsamma hemmet. Trots detta är många av de fönster som idag sätts in i svenska bostäder klumpiga och fula. Ofta har de en båge och karm som gjorts av slätt virke med skarpa hörn, kompletterat med spröjs som sitter löst utanpå det yttre glaset. Ljuset blir platt och händelsefattigt. Spröjsen är enbart en dekor och får ingen ljusmässig funktion. Ljuset blir platt och händelsefattigt."

"Glaset som används är ofta ett tungt isolerglas med tre glas. Det ger bra värmemotstånd men kräver en bastant båge och en kraftig karm. Isolerglaset ger sämre ljus då varje glas tar bort ljus. Glasytan blir dessutom oproportionerligt liten och de kantiga formerna ger skarpa kontraster mellan ljus och skugga med risk för bländning. Fönstren monteras långt in i vägglivet. Då går det fort att montera, men fönsternischen försvinner och fönsterbänken blir smal och upphängd på konsoler."