Olika perspektiv på IKEA Artikel 5

Olika åsikter om IKEA - för och emot

Hur man ser på IKEA och design beror i hög grad på hur man tolkar och vad man lägger in i begreppen. Ordvalet speglar vilket perspektiv man har. Ett citat från Dagens Nyheter och den engelska designtidskriften Icon kan illustrera två olika ytterligheter i synen på IKEA. I DN kunde man läsa ”Vi tror att vi köper ny design, men det är samma möbler år från år. Egentligen är alltihopa bara plywood från Polen.”[1]Tidskriften Icon[2] rankade 2005 de 21 företeelser som förändrat designlandskapet i världen.

Ingvar Kamprad och IKEA kom på första plats med motiveringen att om det inte varit för IKEA, så skulle de flesta människor inte ha fått tillgång till samtida design till överkomliga priser. Man konstaterade att företaget har gjort mer för att få acceptans för modern heminredning än resten av designvärlden tillsammans.

Om IKEA sprider god skandinavisk design, beror på hur man ser det. Att IKEA är ett lågprisföretag är svårsmält för de s k designintellektuella, men IKEAs design stämmer väl överens med definitionen av industridesign[3], nämligen ”industriellt framställda produkter som förenar teknologi, material, ergonomi, funktion, innovation, miljöhänsyn mm med en social avsikt att hjälpa, tillfreds­ställa eller påverka människans beteende”. Det konstnärliga uttrycket är underordnat, men kommer naturligtvis fram som vid all annan design av möbler och bruksföremål. Designens koppling till konst gör ofta diskussionerna oklara.

Om IKEA är ett designföretag eller inte, är en tolkningsfråga.[4] Det är ett kompetensrikt företag och man köper designkompetens för stora summor varje år. När frågan har ställts i Sverige har ca 40 % svarat att IKEA är ett designföretag. I Italien har svaret varit ungefär dubbelt så högt.[5]

Är IKEAs möbler som barnböckerna med trafiken mitt i vägen osv för att de globalt skall passa alla och ingen? IKEAs sortiment bottnar i en svensk idé- och stiltradition, främst modernismen i svensk tappning. Man bemödar sig dessutom att undersöka människors verkliga behov i hemmen. Detta gör att möbler och föremål blir allmängiltiga och dessutom kan fylla behov i alla typer av hem inte bara i Sverige. Och ju mer man expanderat globalt, desto viktigare tycks det svenska arvet också vara.

Tillbaka till början

IKEA ingår i en svensk, kvinnlig inredningstradition

Genom den del av konceptet, som tar fasta på helheten genom inredning och miljöer, kan man se hur IKEA ingår i en svensk, kvinnlig inredningstradition. Sverige har inte haft en Alvar Aalto eller en Arne Jacobsen, men vi har haft Ellen Key, Carin Larsson, Estrid Ericsson och Lena Larsson, experter och legender när det gäller inredning. Formgivning och modernism har tillhört den manliga sfären och inredning och heminredning den kvinnliga.[6] Detta har påverkat synen på IKEA och ibland gjort sortimentet osynligt i en del designsammanhang.

Tillbaka till början

Känsla för tajming och att genomföra

Från allra första början har IKEA haft en särdeles känsla för timing och en förmåga att genomföra sina idéer i praktisk handling. Man tog ofta hand om idéer, som redan fanns uttryckta, men som ingen förmått omsätta i handling, åtminstone inte i stor skala. När folkhemsbygget rådde bot på trångboddheten i Sverige och senare under miljonprogrammets tid, fanns IKEA där redo att möblera de nya bostäderna. Men det handlade inte bara om möbler. Man passade in i den nya moderna livsstilen. Det ligger en sanning i Gustaf Olivecronas ord ”Per Albin byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det”.

Tillbaka till början

Nådde liksom konfektionsindustrin ut till folket - med humor

Man kan se IKEAs drivande roll på samma sätt som konfektionsindustrins, som anses ha medverkat till den största jämlikhetsreformen under 1900-talet.[7] Man påverkade och satte tuff prispress på övriga möbelbranschen, där många små företag försvann. Många reformivrare hade kanske inte satt sig in i vad som skulle fordras för att alla människor skulle ha råd att skaffa möbler av bra kvalitet eller hur det rent praktiskt skulle gå till. De kunde inte lösa ekvationen låga priser och god kvalitet. IKEA kunde just efter andra världskriget haka på utvecklingen. Med sin kombination av socialt patos och skicklig affärsverksamhet löste man ekvationen. Och man använde humor i stället för moraliska pekpinnar och det har bidragit till att begreppet god smak har befriats.

Man kan nog utan överdrift säga att de vackra vardagsvarorna nådde ut till folket till slut med IKEAs hjälp. Och folket är inte begränsat till Sverige längre.

Tillbaka till början

Eva Atle Bjarnestam, 2009 i samband med boken IKEA design och identitet