Ord från olika vinklar - kvalitet, kommersialism m fl Artikel 3

Ord och begrepp - kvalitet och kommersialism

Från våra olika perspektiv använder vi ord och begrepp, som vi lägger olika innebörd i, till exempel kvalitet och kommersialism.

Kvalitet - vad är det?

Ordet kvalitet definieras som en varas eller tjänsts för­måga att tillfredsställa kundernas behov och förväntningar.[1] Ofta används det som om det vore ett objektivt begrepp. Att ett lågt pris betyder låg kvalitet framställs ofta som en självklarhet. Något som är ”made in Sweden” får gärna bättre kvalitetsomdömen än det som är märkt ”made in Poland”. När vi ska ta hänsyn till miljön, uppmanas vi att köpa dyrt, som vore det automatiskt lika med god kvalitet och bra för miljön.[2]

En relativt nyutkommen bok behandlar grundligt begreppet kvalitet ur olika vinklar. Sammanfattningsvis kommer man fram till att kvalitet är beroende av sammanhanget och av tid och plats. Det autentiska uppsåtet är centralt och alltid förankrat i trovärdighet hos en mottagare.[3]

Ett exempel på hur begreppet kvalitet har förändrats genom åren, är synen på hantverk. Hantverkarna strävade efter precision och därmed hög kvalitet. Det kan man se på gamla kinesiska bruksföremål och gamla allmogeföremål. Så småningom kunde maskinerna uppnå denna precision hur lätt som helst. Då blev det tvärtom. Man poängterade ofullkomligheter i hantverket; man stukade till keramiken och framhävde ränder i det blåsta glaset. Och man skulle helst se spåren efter kniven i träet. Allt för att det skulle se mer hantverksmässigt och till och med konstnärligt ut.[4]

IKEA har plockat upp ett annat ord, som har med kvalitet att göra. Man använder ofta ordet bruksvärde i katalogerna. Bruksvärdet anger tydligare nyttigheten som konsumeras, dvs man vill tillhandahålla den kvalitet som kunden behöver och vill ha i förhållande till priset.

Tillbaka till början

Kommersialism - vad menar vi med det?

Kommersialism betyder egentligen affärsverksamhet rätt och slätt, men används oftast som skällsord[5] med stark politisk underton. Ofta används det utan tanke på vad den nedsättande innebörden står för. På liknande sätt används konsumism i stället för konsumtion. Det beror också på vilket perspektiv man har.

På den kommersiella marknaden är tingen varor och be­traktas på ett annat sätt än på museer eller i ett hem. På museerna förvandlas varorna till objekt och presenteras som konst. Hemma sätter vi vår prägel på helheten när vi inreder. Varorna/tingen får en innebörd och historia; de används både praktiskt och som tecken och psykosociala markörer. Ibland kan även ett hem arrangeras som en utställning eller som ett museum. Och varukaraktären kan också dröja kvar i ett hem.

Vid den stora världsutställningen i Crystal Palace i London 1851 kunde man för första gången uppleva industrisamhällets ofantliga varuproduktion. Inte så långt därifrån levde arbetarna i en tröstlös slum. Då kunde de nya varorna och deras formgivning te sig som ett sjukdomssymptom.

Detta gav upphov till de strömningar som alltid framhöll småskaligheten och hantverket.[6] Vi kan dra paralleller till vår tid, men nu är det arbetsförhållandena i Ostasien det gäller.

Tillbaka till början

Det antikapitalistiska arvet

Det antikapitalistiska arvet har gjort företagande och kommersiell verksamhet suspekt. Detta har fört med sig att ekonomi och kultur står långt ifrån varandra. Även språket används på väldigt olika sätt. Inom kulturområdet, och även inom medierna är, lite tillspetsat, konst och design fint och kommersiell verksamhet fult. Ord som innehåller mass- är också fult, som masskultur och masskonsumtion. Om man hårdrar, kan det vara finare om ett föremål inte produceras alls för den kommersiella marknaden, utan hellre hamnar på museum.

När en konstnär eller designer säljer bra, uttrycks ofta den negativa kritiken med ord som kommersiell. Två svenska modedesigners uttalar sig ”Nej det har inte blivit fint att massproducera --- antingen är man designer eller så är man inte det! Vi vill inte att alla ska kunna köpa våra kläder.”[7] Man kan naturligtvis tolka uttalandet så, att de finns på en helt annan marknad med olika premisser, men det går ändå att spåra en attityd och ett förhållningssätt mot det massproducerade.

När Sveriges äldsta konstindustri Orrefors Kosta övertogs av ett företag som också sysslade med presentartiklar, väckte det reaktioner i Formsverige. Trovärdigheten ifrågasattes, när företaget uttalat skulle ledas på affärsmässiga, kommersiella grunder.

När IKEA beskrivs, tar man ofta upp försäljningssiffror och omsättning, medan avsnitten om andra företag, till exempel KF, Kooperativa Förbundet, helt saknar sådana. Är IKEA mer kommersiella än KF? På 1970-talet var Astrid Lindgrens böcker ingenting för små samhällstillvända barn och ABBA ansågs vara ytliga och inte minst kommersiella. Kanske sålde även Astrid Lindgrens böcker i för stora upplagor?

Varje område måste betraktas och bedömas utifrån sina förutsättningar och ramar. Det finns urusla företag som skor sig på arbetarna och smutsar ner jorden. Frågan är om det finns en utvecklande kraft i företagande och handel och om ett företag kan ha en social vision vid sidan om vinstintresset. Och hur fult är inte detta vinstintresse? Eller profitintresse om man vill förstärka det ytterligare. De begreppen skulle behöva ett eget kapitel.

Tillbaka till början

Eva Atle Bjarnestam, 2009