Konsumtion och konsumtionsstilar Artikel 2

Konsumtion och konsumtionsstilar

Det praktiska, sociala och estetiska perspektivet på världen omkring oss, ger också upphov till olika sätt att konsumera och shoppa. Men det har hänt mycket sedan 1950- och 60-talens diskussioner och Brita Åkermans pionjärarbete inom konsumentverksamheten. På 1980-talet skedde ett paradigmskifte med helt nya vetenskapliga tolkningar och metoder.[1]

Vid Handelshögskolan i Göteborg kan Karin M. Ekström, som chef för CFK[2] sägas ha övertagit manteln efter Brita Åkerman. Här möts representanter för olika områden i ett tvärvetenskapligt samarbete.

Tillbaka till början

Konsumtionssamhället

Konsumtionssamhället har utvecklats till själva centrum för samhällsutvecklingen. Konsumtionen har blivit slagfältet där vi utkämpar våra strider, kampen mellan könen, om världens sinande resurser, djurens rättigheter, exploateringen av tredje världen mm.[3] Det kanske är detta som gör att konsumtion och shopping diskuteras så mycket just nu och inte bara för att vi konsumerar mycket. De som är negativa till utvecklingen använder gärna ordet konsumism, som fokuserar på konsumtion utan hänsyn till kulturella värden.[4]

Det har hänt mycket i samhället, som påverkat konsumentens roll. Det finns enorma mängder varor och de har dessutom blivit alltmer komplexa. Vi förväntas engagera oss på ett nytt sätt när vi ställs inför olika val osv. Själva utgångspunkten kan också vara olika; ibland är handlandet en upplevelse i sig, ibland är det bara ett absolut måste. I det första fallet shoppar vi och i det andra konsumerar vi?

Tillbaka till början

Konsumtionsstilar då och nu

På 1950-talet talade man om att vi som konsumenter var ängsliga och härmande, ivriga eller självständiga[5]. Idag går det inte att placera konsumenten i ett enda fack. Vi handlar olika i olika vardagssituationer. Ibland köper vi lyxiga varor; nästa gång jagar vi lågprisvaror.[6]

Konsumtionsstilar kan man kanske se som drag hos oss alla. Vi kan känna igen den ängslige konsumenten inom oss. Vi håller ställningarna och vill inte avvika från gruppen. Ibland är vi rädda att bli efter. För att vara säkra på att vi valt rätt, litar vi till kända varumär­ken. Ibland är vi ivriga och vill vara först med det nya och tar efter andra. Det är lätt att tro att vi är mer självständiga än vi är och ibland kan vi överge en bra vara bara för att den blivit populär hos allt för många människor.

Under hela 1900-talet har staten och olika branschorganisationer velat uppfostra en upplyst och aktiv konsument. Nu när trångboddheten är borta och individualismen segrat, har pekpinnarna försvunnit. Frågan är om staten idag vill ha en förtänksam, självständig konsument, som inte slösar med resurserna eller om man vill ha en ivrig och härmande konsument, som smörjer hjulen och ökar på BNP? Behöver det vara en konflikt? Och vilka stilbildare skulle vi behöva om vi verkligen skall klara av framtidens klimat- och miljöproblem?

Tillbaka till början

Hur blir vi påverkade som konsumenter?

Det är många svåra frågor vi kan ställa oss som konsumenter. Konsumerar vi för att leva eller lever vi för att konsumera? Tillfredsställer budskapen/varorna våra egentliga behov? Vilken makt har vi som medvetna konsumenter? Och vilka och vad är det som påverkar oss? Vi blir utsatta för många olika former av påverkan genom manipulation, emotionella budskap, information, musik, dofter, färger:

- Företag med sina varumärken, reklam, produktplacering mm.

- Stat och myndigheter genom lagar och rekommendationer.

- Medierna och Internet är redskap för olika aktörer, men också påverkare i sig.

- Grupper och kotterier vi tillhör, familj och vänner.

- Människor vi beundrar och ser upp till, kändisar, ikoner, experter osv.  

Vilka är de viktigaste stilbildarna eller trendsättarna, som påverkar oss i de olika grupperna? Ser de olika ut beroende på om vi är medvetna eller omedvetna, påverkbara eller självständiga?

Att det har skett stora förändringar när det gäller stilbildare och auktoriteter visar att en grupp, som blivit viktig i det här sammanhanget, är barnen. Ibland kan de mer om de nya tekniska prylarna än föräldrarna och barnen påverkar även föräldrarnas val av inköpsställen osv.[7] 

Tillbaka till början