Eva om design

Uppdrag granskning om IKEA...

.. var inte så kul att se. Man förstod direkt på tonfall och ordval att man bestämt sig för att IKEA inte är svenskt och att Ingvar Kamprad lurat skjortan av oss och gömt under pengar, massor med pengar, i det "ökäda" x 3 Lichtenstein. Men så mycket nytt blev det inte. Och varför inte granska Johan Stenebo och hans motiv lite i sömmarna när man ändå granskar? Stiftelsen som hette Interogo var i alla fall ny för mig också. 

Man ville ge sanningen om IKEA. Men det finns inte en sanning om IKEA. Det finns många! Det mest intressanta med IKEA är konceptet. Vad innebär det att IKEA är ett konceptföretag? Det är otroligt sinnrikt och intressant, men jag har inte träffat på någon journalist som bryr sig eller är intresserad. Nu uppför sig många journalister i stället som megafoner och basunerar ut "sanningen om IKEA" och Ingvar Kamprads undangömda pengar som Uppdrag granskning grävt fram. (Nej det var visst inte pengarna utan det var "lögnen" som var det väsentliga, såg jag på Debatt nu ikväll.) Utan att tänka själva. Som Nils Schwartz i Expressen. Som inte ser att även Uppdrag granskning kan göra riktiga kalkonprogram. Problemet är inte att Ingvar Kamprad själv odlar sina myter. Problemet är att intelligenta journalister går på dem. Och sen gör spektakel av att slå hål på dem.

Jag skulle vilja se Uppdrag gransknings reportrar resa runt i Europa efter Zlatan eller Svennis och med viskande röster kolla kontrakt och nosa reda på undanlagda, skatteplanerade tillgångar.

När jag träffade Ingvar Kamprad

Läs mer: Uppdrag granskning om IKEA...

Olika perspektiv på IKEA Artikel 5

Hur man ser på IKEA och design beror i hög grad på hur man tolkar och vad man lägger in i begreppen. Ordvalet speglar vilket perspektiv man har. Ett citat från Dagens Nyheter och den engelska designtidskriften Icon kan illustrera två olika ytterligheter i synen på IKEA. I DN kunde man läsa ”Vi tror att vi köper ny design, men det är samma möbler år från år. Egentligen är alltihopa bara plywood från Polen.”[1]Tidskriften Icon[2] rankade 2005 de 21 företeelser som förändrat designlandskapet i världen. Ingvar Kamprad och IKEA kom på första plats med motiveringen att om det inte varit för IKEA, så skulle de flesta människor inte ha fått tillgång till samtida design till överkomliga priser. Man konstaterade att företaget har gjort mer för att få acceptans för modern heminredning än resten av designvärlden tillsammans.

Läs mer: Olika perspektiv på IKEA Artikel 5

Fler mångtydiga begrepp – design till exempel Artikel 4

Om man skall uttala sig om IKEA och design, är det nödvändigt att granska det begreppet också. Det är stor spännvidd mellan hur till exempel SVID[1] definierar design som arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett innovativt sätt och när man googlar och får upp läckra handväskor i trendiga former.

Under designåret 2005 formulerades en del definitioner. Design ses som ett paraplybegrepp för industridesign och formgivning inom olika områden. Definitionerna och gränsdragningarna kan lätt skapa tolkningsproblem och förvirring. På en dörr i Nationalmuseum kan man läsa: ”Design är 9 miljoner olika saker för 9 miljoner olika människor.”

Läs mer: Fler mångtydiga begrepp – design till exempel Artikel 4

Ord från olika vinklar - kvalitet, kommersialism m fl Artikel 3

Från våra olika perspektiv använder vi ord och begrepp, som vi lägger olika innebörd i, till exempel kvalitet och kommersialism.

Ordet kvalitet definieras som en varas eller tjänsts för­måga att tillfredsställa kundernas behov och förväntningar.[1] Ofta används det som om det vore ett objektivt begrepp. Att ett lågt pris betyder låg kvalitet framställs ofta som en självklarhet. Något som är ”made in Sweden” får gärna bättre kvalitetsomdömen än det som är märkt ”made in Poland”. När vi ska ta hänsyn till miljön, uppmanas vi att köpa dyrt, som vore det automatiskt lika med god kvalitet och bra för miljön.[2]

Läs mer: Ord från olika vinklar - kvalitet, kommersialism m fl Artikel 3

Konsumtion och konsumtionsstilar Artikel 2

Det praktiska, sociala och estetiska perspektivet ger också upphov till olika sätt att konsumera och shoppa. Men det har hänt mycket sedan 1950- och 60-talens diskussioner och Brita Åkermans pionjärarbete inom konsumentverksamheten. På 1980-talet skedde ett paradigmskifte med helt nya vetenskapliga tolkningar och metoder.[1]

Läs mer: Konsumtion och konsumtionsstilar Artikel 2

Perspektiv - hur vi ser på omvärlden Artikel 1

Jag har alltid varit intresserad av hur vi betraktar vår omvärld och tingen omkring oss, vad vi handlar och varför och hur vi försöker imponera på varandra vare sig det gäller kända formgivarnamn eller ett högt pris. Allt handlar väldigt mycket om vilket perspektiv vi har och hur vi laddar en del ord och begrepp. Just detta väckte mitt intresse för IKEA, när jag märkte hur begrepp som design, kvalitet och kommersialism påverkade synen på både företaget och formgivningen.

Läs mer: Perspektiv - hur vi ser på omvärlden Artikel 1

Allt i mängd - men ändå ingenting!

Snart ska jag åka till Australien och då behöver jag lite nya kläder. Jag gick runt i butik efter butik och såg massor med kläder - men ändå ingenting av det jag behöver. Vi översvämmas av kläder och prylar men jag slås av hur lite det egentligen finns. Hur begränsat utbudet är. Allt är varianter på samma tema. Och det gäller inte bara kläder. Jag snubblade över senaste numret av Sköna hem och bläddrade igenom alla inredningsreportage. Det kunde ha räckt till fem tidningar. Men det fanns nästan ingenting av substans, inget nytt, inget originellt, bara mer och mer av samma sak. Som av en händelse var det samtidigt diskussion i Kvällsöppet om DN Bostad-artikeln "Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva".

Läs mer: Allt i mängd - men ändå ingenting!

Om smakfascister i Expressen

Hittade en gammal Expressen som jag läste på väg till Houston, Texas för ett par veckor sedan. Expressens nya kulturchef Karin Olsson ville "befria oss från smakfascisterna". Jag har svårt att tänka mig en mer konventionell text om "Jag som trodde att vi hade börjat göra oss fria från vår präktiga och moraliserande form- och arkitekturtradition". Jag är hjärtligt trött på den kritiken och att så lätt använda ordet fascism. Och vilket rejält självmål Karin gör genom att beskriva Tomas Cederlund och Simon Davies från TV3 som "smakfascister", som värnar rent, funktionellt och vitt. Kan det bli mer fel? I de program jag sett är det svart, rött, gredelint och barockt.

Läs mer: Om smakfascister i Expressen

Jag önskade att Antikmässan vore hemma...

... och hemma var här, att sängen var bäddad och jag vore där - när vi efter stängningsdags i söndags satte igång att packa efter fem dagars monterliv. Det var bara att lägga in en ny växel och packa glas och porslin och lampor och allt. Även om vi hade sålt mycket och var nöjda var det många lådor som skulle fyllas.

Nordegren i P1 nämnde lite om antikmässan i sitt program häromdan och jag blir förvånad så okänt begreppet antikt är bland många journalister. Men när jag gick runt på mässan, så var det ju också tydligt att antikvärlden splittras i olika delar. Den svenska kulturhistorien är

Läs mer: Jag önskade att Antikmässan vore hemma...

Vi ses på mässan i Älvsjö

En av mässans marknadsföringsbilder föreställer glasmelon av Ingeborg Lundin för Orrefors 1959. Svensk taburett tillverkad ca 1730. Har tillhört greve Magnus Stenbock, Herrborum. Tennljusstakar från Svenskt Tenn ca 1950. Foto Pål Allan.

Vårt, Drängahusets, varumärke är lite samma andas barn fast med enkel allmoge och bruksföremål, en klassisk spjälstol, drängens räfsa och en 1700-talsflaska. Numera skulle det behövas ett modernare inslag, eftersom vi alltmer ägnar oss åt 1900-talets föremål, inte minst från senare delen av 1900-talet. Foto: Kenneth Sundh.

Läs mer: Vi ses på mässan i Älvsjö

Sonja Hahn-Ekberg på Waldemarsudde - sista helgen

När jag skrev min bok De formade 1900-talet upptäckte jag många formgivare och konstnärer som varit verksamma lite i skymundan. Det berodde säkert på min okunskap och ouppmärksamhet, men strålkastarna har nog ändå spritt sitt ljus lite ojämnt genom åren. Och min bok gav ju dem inte rättvisa heller, eftersom den inte innehåller några bilder. I ett fall kan man nu verkligen ta igen det på Waldemarsudde i Stockholm. Passa på att gå dit den sista helgen 23 – 24 januari 2010 för minnesutställningen med smyckeskonstnären Sonja Hahn-Ekberg (1921 – 2008).

Hommage à Frida Kahlo, 2000. Foto: Rolf Lind

Läs mer: Sonja Hahn-Ekberg på Waldemarsudde - sista helgen

Vad håller Sune Nordgren på med?

Vandalorum blir av – Vandalorum ska byggas berättade Sune Nordgren på bokmässan i Göteborg. Ett blivande konst- och designcentrum i ett historiskt vägkors, ett landmärke mitt i djupaste Småland. Just här på platsen för Vandalorum mellan Värnamo centrum och en av landets mest trafikerade vägar, låg en gång en stor torklada för hö, rödmålad och med en sinnrik takkonstruktion. Denna lada har arkitekten Renzo Piano låtit mångfaldiga till elva lador, placerade i en ring, så att man ska kunna gå runt genom utställningar och andra funktioner och med en innergård för olika aktiviteter. Renzo Piano är en av världens främsta arkitekter, som skapat Centre Pompidou i Paris, Parco della Musica i Rom och operahuset i Aten. Ett av hans senare verk är det helt unika kulturcentrat Tjibaou i Nya Kaledonien. Och nu Vandalorum.

Läs mer: Vad håller Sune Nordgren på med?