| |
huvud
|
|
Drängahhuset byggnadsvård - att renovera ett hus
|
|
Kakelugnar - från början ...
kom värmen från kakelugnar och köksspis för dem som bott i Tomasbo. Även om vi uppskattar kakelugnarna så har vi förstått att vintrarna t ex på 1940-talet var oerhört kalla och att kakelugnar och spisar inte var tillräckliga för att hålla kylan ute. Man har berättat hur man spikade för fönstren åt norrsidan för att slippa drag och kyla. I salen finns ett värmemagasin som vi fortfarande inte vet hur det ska fungera.
Vår sotare gav från början sitt utlåtande och sitt tillstånd att elda och efter ett tag blev vi riktigt duktiga på att elda och insåg vilken förnämlig värmekälla en kakelugn är och framför allt att värmen kan lagras och inte bara gå rakt ut i skorstenen. Vi eldade inte för att njuta av mysiga brasor eller för att höra kakelugnsluckorna skallra inbjudande. Vi eldade för att få varmt och varmt snabbt när vi kom till Tomasbo på fredagskvällarna. |
|
| Råd och tips |
|
Ta alltid kontakt med sotare/skorstensfejarmästare innan du tar en kakelugn i bruk. Kanske behöver skorstenen provtryckas. Om kakelugnen inte är tät är den farlig ur brandsäkerhetssynpunkt och p g a risken för farliga rökgaser.
Kakelugnen måste också sotas regelbundet.
|
| |
| Så här gjorde vi |
|
 |
  |
|
 |
 |
I ett av rummen nere bytte vi ut en enkel liten järnspis mot en kakelugn. Den hade flyttats med från Skåne och Småland. Vi anlitade kakelugnsmakare Per Håve i Fagersta och kunde följa hur kakelugnen murades och så småningom kunde ge oss mer värme.
Här samlas lera och ingredienser för murningen. |
 |
Alla kakelugnsdelar lades ut. Som tur var fanns alla dekorerade delar intakta. Det fattades några vita delar, men de kunde lätt kompletteras eftersom vita delar är de vanligaste. |
 |
Innanmätet i kakelugnen består av tegelstenar och lerbruk och murningen åstadkommer rökgångar. När man eldar leds rökgaserna upp och ner i kanalerna, innan de går ut i murstocken. Resultatet blir att tegelkärnan i kakelugnen håller sig varm länge och sprider värme i rummet under många timmar. Tekniken kom till Sverige från Tyskland under senare delen av 1700-talet och betydde mycket för att få varmt, men också för att hushålla med veden, som var en bristvara. |
 |
Vi dröjde med att elda i kakelugnen i ett par månader efter det att den stod på plats. Den skulle torka ordentligt. Vi ställde värmedljus i den på kvällarna, som påskyndade torkningen lite. |
 |
|
 |
Att elda i en kakelugn
När man läser beskrivningar om hur man ska elda i en kakelugn, känns det ofta väldigt teoretiskt. Så här vi gjort under tjugo år:
Öppnar spjället helt. Förr när vi kom till ett utkylt hus och utkyld kakelugn eldade vi med lite tidningspapper i en lucka. Vi tar tidningspapper och stickor och river sönder kartonger mm och tänder. Tills elden har tagit sig låter vi ytterluckorna stå öppna, men ganska snart stänger vi även ytterluckorna. När det brinner ordentligt skjuter vi in spjället till ungefär hälften, så brinner det lite mer långsamt. Efter att ha lagt in ved i några omgångar börjar kakelugnen bli varm och vi ger oss inte förrän den känns riktigt upphettad och sprider sin värme i rummet.
När veden brunnit ut brukar vi ta ut glöden i en hink av metall och bära ut och lägga snö i. När vi gjort det kan vi med gott samvete skjuta till spjället helt och undvika att värmen går direkt ut. Vi har aldrig somnat i ett rum med tillskjutet spjäll utan att ha tagit ut glöden eller askan. Den koloxid som kan bildas om man skjuter till spjället utan att det har brunnit ut ordentligt luktar inte och är dödligt farlig.
Vi har aldrig använt en kakelugn som en öppen spis. Den är gjord för att eldas bakom stängda luckor. Däremot har vi några gånger använt kakelugnen som ugn och gräddat pajer under elavbrott.
Det är stor skillnad när man eldar regelbundet i kakelugnen och den inte är utkyld. |
 |
 |
 |
I salen finns ett värmemagasin som vi fortfarande inte vet hur det ska fungera. En teori är att den hänger samman med bakugnen i köket. Vi skulle gärna vilja komma i kontakt med någon som har erfarenhet av något liknande. |
|
 |
Böckerna IKEA design och identitet - en skildring av idéerna och personerna bakom Sveriges mest kända produkter, som ett fotoalbum av det svenska hemmet och De formade 1900-talet : DESIGN A-Ö - en uppslagsbok med 1500 formgivare och designers,
företag mm inom konsthantverk och konstindustri. Båda av Eva Atle Bjarnestam, Drängahuset.
Beställ direktl
|
 |
Drängahuset, Tomasbo 7, 739 92 Skinnskatteberg
Telefon: 0222-320 18
Epost: eva.ulf@drangahuset.se |
|
|
