Nilsson, Barbro

Textilkonstnär, 1899-1983. En av de stora svenska textilkonstnärerna under 1900-talet. Utveck­lade och förnyade det textila färg- och form­språk­et och levandegjorde naturens färger och växling­ar i sina verk. Konst­närlig ledare för Märta Måås-Fjetterströms vävverkstad 1942-70. Lärare vid nuvarande Konstfack 1947-57. Gjor­de kyrkliga och profana bildvävnader. Skapade bildvävnaden Melodier vid torget för Göte­borgs konserthus 1936-39, gobeläng för Hoppets kapell i Borås 1944 samt Hamnen i Lissabon 1946 för Halmstads rådhus, samtliga efter Sven x-et Erixsons förlagor. Komponerade sju vävda tapeter för Syd­svenska Kraft i Malmö och flossamattan Västeråsstjärnan till Västerås domkyrka. Ska­pade över hundra kompositioner, t ex mat­tor­na Grå­spättan, gobelängteknik 1943, Grön rosengång 1943, Spättan blå och Spättan gul, go­belängteknik 1943, Gyllen­rutan och Gyl­len­rutan röd, reliefflossa 1945, Krusbär, gobelängteknik 1946, Paris, reliefflossa 1948, Salerno och Salerno blå, rölakan 1948, Falu­rutan blå och Falurutan grå, rölakan 1952, Tånga i olika färger, gobelängteknik 1955, Vio­letta, rya 1961, Solfläckar 1966, Stänk, rya 1971, Ostia grön, rölakan 1972 m fl. Lästips: Wettergren, Märta Måås-Fjetterström och hennes efterträdare, 1951; Mattor, väv­nader, 1962; Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968; Møller, En bok om Barbro Nilsson, 1977; Kalmar konst­museum, ut­ställ­nings­katalog 1982; Svenska textilier 1890-1990, 1994; Form 1933 (Viksta kyrka), Form 1946 (Hamnen i Lissabon), 1983:5: Antik­&­Auktion 1999:5; ASF.